Ridsport - Styrkebesked från svenska ridklubbar

Hälften av alla ridklubbar anslutna till Svenska Ridsportförbundet visar ett positivt ekonomiskt resultat, och de flesta har goda samarbeten med sina kommuner. Det visar en undersökning gjord av Novus på uppdrag av Svenska Ridsportförbundet.  Men rapporten berättar också om tunga driftskostnader för anläggningar, en nota ridande barn och unga får betala.

- Klart att det finns föreningar som har det tufft,  men  fler än vi trodde är i balans och vi ser en positiv utveckling på flera håll. Det finns ett sug efter bra ridsport, både bland barn och vuxna.
Det säger Robert Fritz, ordförande i Svenska Ridsportförbundets tidigare Ridskole- och utbildningssektion (numera Utbildningssektion) och en av initiativtagarna till undersökningen.
- Utmaningen är att få fler kommuner att upptäcka ridsportens alla styrkor och hur hästkraft kan ge  folkhälsa för fler. Vår svenska ridskolemodell som erbjuder ridsport för så många är världsunik men den behöver samhällets stöd för att överleva, säger Robert Fritz.
Ridsportförbundet arbetar aktivt för att stärka dialogen med landets kommuner.
Novus undersökning är ett led och en kunskapsbas i det arbetet.

Tre av fyra ridklubbar uppger att de får någon form av kommunalt stöd idag. Sju av tio uppger att de samarbetar med sin kommun. Av dessa är två av tre nöjda med samarbetet.

Novus har också gjort en rundringning bland kommunpolitiker med ansvar för idrottsfrågor, som visar att ridsporten finns med på kommunernas agenda.
94% av politikerna som har en/flera ridklubbar i kommunen uppger att de idag har ett samarbete med den lokala ridklubben/ridklubbarna. Av dessa är nio av tio mycket nöjda med samarbetet. Åtta av tio uppger att de tar hänsyn till ridsporten i beslutsprocesser och sju av tio menar att ridsporten är lika prioriterad som andra idrotter eller fritidsaktiviteter.
Men det är en verklighet som Robert Fritz inte delar helt.
- Många kommuner tar ridsporten för given. De är vana att vi sköter oss själva så bra, men våra ridklubbar förvaltar ofta sina egna anläggningar och bär tunga kostnader för drift och personal. Kostnader som inom andra stora idrotter täcks av kommunala bidrag, säger han.

Enligt Novus ägs var tredje ridanläggning av en kommun.
Oavsett ägande står åtta av tio ridklubbar själva för sina driftskostnader, kostnader som enligt hälften av klubbarna ökat de senaste två åren. 
- I slutändan slår det här hårt mot barn och ungdomar som måste betala dyrt för att rida eftersom de marknadsmässiga kostnaderna måste täckas, säger Robert Fritz.
Ridpriserna varierar kraftigt över landet, mellan 100-400 kronor beroende på plats, längd och innehåll. Enligt undersökningen känner 66% av politikerna inte till vad det kostar att rida.

- Det är viktigt att vi fortsätter att berätta om ridsporten och dess möjligheter och att vi aldrig släpper taget när det gäller en mer jämlik fördelning av kommunernas stöd till idrotten, säger Robert Fritz.
-Det finns många goda exempel på goda samarbeten mellan ridklubbar och kommuner och de flesta kan intyga att det är livskraftiga investeringar i god folkhälsa som har effekter långt utanför stallbacken.
Svenska Ridsportförbundet verkar för att främja ridsport som motion- och tävlingsidrott genom 900 ridklubbar, varav hälften driver ridskola. Cirka 150 000 svenskar är med i en ridklubb. Ridsport är Sveriges näst största ungdomsidrott.  Cirka en halv miljon svenskar rider regelbundet.
Novus är ett undersökningsföretag som startade 2006 med ambitionen att förena traditionell undersökningsmetodik med moderna medier och därmed leda företag och organisationer från åsikt till insikt.

Kontakt
Robert Fritz, Svenska Ridsportförbundets Utbildningssektion, 070-249 74 42
Maria Thun, Svenska Ridsportförbundet, 0220-456 02