Skip to main content

Längd: H.-C. Holmberg doktor i längd

Pressmeddelande   •   Okt 03, 2005 11:28 CEST

H.-C. Holmberg, välkänd fysiolog på Sveriges Olympiska Kommitté, har doktorerat i längdskidåkning och överkroppsarbete. Ett digert arbete av H.-C., men faktiskt under en ganska normal tid för att få ihop en doktorsavhandling.

H.-C.Holmberg arbetade säsongerna 2000-2001 och 2001-2002 som halvtidsanställd träningschef på Svenska Skidförbundet. Den andra halvan av arbetstiden ägnade han åt forskning.
-Faktiskt var det Jan Palander som möjliggjorde starten av min doktorsavhandling under dom två åren jag var anställd på Skidförbundet, säger Holmberg.
Att doktorera tar tid och önskemålet är att man gör en avhandling efter fyra år. För H.-C.Holmberg tog det sex månader till, alltså ganska normalt, men det finns dom som får hålla på längre än så.
-Det kan ta upp mot tio år. Det beror helt enkelt på vilken inriktning man har, omfattning och så vidare, säger han.

Det ställs en hel del krav för att få disputera. Förutsättningen är att man ska få minst två artiklar i manusform och två accepterade för tryck i vetenskapliga internationella tidskrifter. I H.-C.Holmbergs fall har det handlat om åtta artiklar totalt vilket är väldigt mycket.
-Ja, i mitt fall är det ju nästan två avhandlingar... Men antalet artiklar betyder inte självklart att en avhandling är bra, säger han. Avgörande är att man tillför ny och väsentlig kunskap.
H.-C.Holmbergs doktorsavhandling är intressant för både det sportsliga och det vetenskapliga.
-Den är indelad i tre block. Betydelsen av överkroppen och dess träningsbarhet är det första, lungfunktion och andningsmönster det andra och det sista blocket handlar om hur blodflöde och syreupptagning regleras och varierar i armar, ben och bål under skidåkning, berättar han vidare.

Den del i doktorsavhandlingen som är mest tillämpad innehåller en teknisk analys av dubbelstakning, hur och vilka muskler som jobbar i olika lägen och hur man kan träna upp den. För att förstå rörelsen i dubbelstakning har man använt tre olika metoder; 1) mätning av muskelaktiviteten på 16 olika överkropp- och benmuskler, 2) kraftmätning i stav och under pjäxa och 3) mätning av hur ledvinklarna förändras i armbåge-, höft-, knä och fotled under stakrörelsen.
-Dubbelstakningen har utvecklats enormt de senaste åren. Förr handlade det mer om att vika ner överkroppen och trycka med armarna medan man idag går mycket mer på kraft från hela överkroppen samt använder upp- och nedrörelser i knä- och fotled för att addera tryck över stavarna, säger H.-C. som också berättar att man idag överhuvudtaget stakar mer.

Just det faktum att överkroppens betydelse ökat och att man trots det inom längdsporten fortfarande är underutvecklade i muskulaturen på överkroppen förvånar Holmberg mest med sin studie. Han är övertygad om att de flesta längdåkare kan utveckla sin stakåkning betydligt genom att öka förståelsen för hur man med hjälp av en bra teknik kan öka kraft och stakprestation och vilka träningsmetoder som ger mest effekt.
-Detta gäller faktiskt också landslagsåkare. Här har man mycket att hämta, säger han.
Med Holmbergs avhandling kan längdåkarna och dess tränare förhoppningsvis utveckla staktekniken och förbättra densamma.

H.-C.Holmberg är numera alltså Doktor i längdskidåkning men oberoende av det har H.-C.inga planer på att söka sig till något annat jobb.
-Jag trivs med mitt arbete på SOK där min uppgift är att supporta elitaktiva och förbundskaptener i alla våra Olympiska idrotter med kunskap och reflektioner. Det syns kanske inte alltid utåt men jag tror att jag har en rätt stor betydelse i kulisserna…, avslutar han.

Disputationen, eller som det står i ordboken, offentliga försvaret av en doktorsavhandling, hölls på Idrottshögskolan i Stockholm den 16 september.

Avslutningsvis vill jag bara avslöja för alla er som hört talas om eller känt till H.-C.Holmberg länge att hans riktiga namn är Hans-Christer. Så det så.

skriven av - Roberto Vacchi