Nyhetsbrev nr 1

Laeremidler og arbeidsformer i den digitale skolen

Öystein Gilje är forsteamanuensis på Institutet för lärarutbildning och skolforskning vid Universitetet i Oslo. Han ledde arbetet med projektet Ark & App som med 20 forskare undersökte hur skolor väljer läromedel.

Giljes utgångspunkt i boken är att både tryckta och digitala läromedel och olika digitala lärresurser och lärverktyg behövs i framtidens skola. Bokens syfte är att ge skolhuvudmän, skolchefer, rektorer och lärare underlag att göra vägval.

Gilje konstaterar att läromedelsbegreppet länge var oproblematiskt eftersom läroboken var så självklar. Stortinget uttalade 1995 att ”[l]aeremidler omfatter alt det som tas i bruk i en laereingssituasjon og som er meningsbaerende i seg selv”.

Skollagen 2010 anger däremot att ”trykte og digitale laeremidler skal vaere utviklet for å dekke ett eller flere kompetansemål i et spesifikt fag [ämne] og på et bestemt nivå i grunnopplaeringen”.

Gilje menar att den tryckta läroboken alltjämt står stark men att någonting, enligt den allra senaste forskningen, är på gång. Framför allt på gymnasiet använder lärare både tryckta och digitala läromedel. Förlagen har allt mer utvecklat läromedel som kombinerar bok och skärm. Författaren konstaterar också att kopieringen har ökat stadigt och att den papperslösa skolan är långt borta.

Studier visar att undervisningen i de norska klassrummen består av 50 procent helklassundervisning med lärare som föreläser och för dialog med eleverna, 18 procent grupparbete och 26 procent individuellt arbete.

Gilje konstaterar att olika ämnen och skolor har olika läromedelskulturer och han diskuterar vilka läromedel och lärresurser som passar bäst till de olika arbetsformerna. Samtalet är det viktigaste i helklassundervisning men läraren kan använda sig av film, bilder och presentationer. Både projektorer och interaktiva skrivtavlor är vanliga.

I grupparbete använder elever både läromedel och lärresurser. Elever kan ha svårt att hantera de kognitiva konflikter som uppstår när källor är motsägande och saknar sammanhang men det kan också vara utvecklande.

För det individuella arbetet har läroboken med sitt individuella arbete länge varit viktigt. När kompetenser blir viktigare och det krävs att elever kan visa dessa används mer lärresurser och verktyg, exempelvis grafverktyg.

Gilje menar att den nya läroplanen med kompetensmål gör att lärare måste tänka tvärt om och använda baklängesplanering. Med det menar han att slutmålen måste bestämmas först och metoderna sedan. Detta har lett till ett mer varierat användande av läromedel, lärreurser och verktyg. I den norska digitaliseringsstratgin 2017 vill regeringen utveckla system för läromedelskvalitet.

Det viktigaste är enligt författaren att elever får djuplärande. Vad det betyder beror på om man betonar kunskaps- eller processmål. Gilje tror att nya arbetsformer kommer att utvecklas men inte att digitaliseringen i grunden kommer att revolutionera skolan.

Vi reflekterar att detta är en mycket intressant bok som bygger på klassrumsforskning. Boken pekar framåt och borde läsas av alla som arbetar med skolans digitalisering och vara kurslitteratur på lärarutbildningar.

Norge har förstått att elever ska få både läromedel och lärresurser och i skollagen förtydligat läromedelsbegreppet för att göra skillnaden tydlig. I Sverige har det ännu inte skett även om det utvidgade läromedelsbegreppet – som Stortinget använde 1995 – har övergivits av de flesta. Gilje menar att både trycka och digitala läromedel behövs och att den tryckta läroboken står stark. Möjligen går övergången till digitala läromedel nu fortare i Sverige. Om det blir revolution eller inte återstår att se.

Gilje, Öystein (2017) Laeremidler og arbeidsformer i den digitale skolen, Fagboksforlaget, 116 sid.

Top edtech tools

En undersökning från Education Week Market Brief visar vilka som är de 40 populäraste lärresurerna i amerikanska grundskolor och gymnasier. Studien omfattade 2 028 edtech-produkter under nio månader 2017.

I ledningen finns Google Docs, YouTube och Google Drive. Facebook är nr 18, ABCya! med lärspel nr 22 och Kahn Academy med matematik nr 25.

Länk till dokumentet

Flippat på högskolan

Kungliga Tekniska Högskolan KTH har börjat med en variant av flipped classroom, rapporterar Universitetsläraren nr 7 2017. Kurserna bryts ned i delmoment och studenterna får onlinematerial med frågor på varje moment. Vid fel svar får studenterna återkoppling och flera frågor. Metoden gör eleverna aktiva. Lärarna får återkoppling från studenternas svar.

Metoden utvecklades i början av 2000-talet vid ett amerikanskt universitet och används i flera kurser vid Stanford University. Ett experiment visar att inlärningstiden halveras.

Metoden kräver mycket arbete i förberedelse och KTH tror att den lämpar sig bäst för introduktionskurser med många studenter. En bonus är att läraren får ”en tydlig struktur i kursen”.

Forskning om bra läroböcker

Tim Oates är läroplans- och läromedelsexpert vid Cambridge Assessment och har studerat läroböcker från ledande kunskapsnationer. Han sammanfattade sin forskning i ett föredrag i Reykjavik den 1 december 2017. Oates förklarar att läroböcker är komplicerade och bygger på modeller som man måste förstå. Fördraget sammanfattas på slutet med en lista på vad som utmärker bra läroböcker och digitala lärrresurser.

Länk till föredraget 32 min.

Högre kunskapsresultat med Läromedelskollen

Läromedel är en viktig förutsättning för professionella lärares undervisning. Medlemsföretagen i Svenska Läromedel har därför tagit fram Läromedelskollen. Med sju frågor gör läraren en samlad bedömning av flexibilitet, värdegrund och vetenskaplighet och innehåll i ett läromedel.

Målet är att Läromedelskollen används av lärar- och ämneslag och leder till ett medvetet förhållningssätt till läromedel och undervisningsmaterial och att diskussionen är en del av det systematiska kvalitetsarbetet.

Länk till Läromedelskollen

”Forsker: Vi lukker orene for kritik af it”

I en artikel i den danska tidningen Poltiken den 20 februari med denna rubrik menar forskaren Jesper Balslev att det finns en falsk föreställning om digitaliseringens potential som håller på att ödelägga undervisningen.

Balslev har sammanställt forskning från 1984-2015. Han hänvisar till en studie från OECD 2015 som bl.a. menar att elever från resurssvaga hem klarar sig sämre i skolan med datorer.

Balslev menar att Danmark är ett av de länder som har satsat mest på skolans digitalisering men att det inte finns några bevis på att satsningarna har lett till högre kunskapsresultat. Det behövs, enligt honom, en mer nyanserad syn på när it är bra och när det är giftigt. Baslev ser en internationell trend som fokuserar på teknikförståelse snarare än okritisk användning.

Balslev ger den 6 mars ut boken Kritik af den digitale fornuft i uddannelsesystemet.

Vi reflekterar det krävs digitala läromedel med hög kvalitet om skolans digitalisering ska ge högre kunskapsresultat.

Länk till artikeln