Gå direkt till innehåll
Nya numret av Form: Hur lever vi år 2050?

Pressmeddelande -

Nya numret av Form: Hur lever vi år 2050?

I nyaste numret av Form har vi tagit en titt framåt i tiden. Ekologisk hållbarhet, medborgarinflytande och pop up-arkitektur. Detta är några av inslagen i våra nordiska huvudstäder år 2050 enligt stadsarkitekterna i Köpenhamn, Stockholm, Oslo, Helsingfors och Reykjavik som alla fått sia in i framtiden i årets sista nummer av Form.

Hur bor vi år 2050?
Vi har frågat stadsarkitekterna i de fem nordiska huvudstäderna: hur ser din stad ut år 2050? Stockholm har signerat en ny version av Vision 2030, Oslo släpper sin plan som coffee table-bok och Köpenhamns stadsarkitekt turnerar världen runt med en inspirerande, skandinavisk modell. Sofia Hallström går på djupet med stadsarkitekterna och finner att framtiden är en bra plats att vara på: närmare, vänligare, grönare och skönare.

Frida Fjellman är ett med naturen
I konsthantverkaren Frida Fjellmans keramiska menageri har också djuren mänskors känslor. Bo Madestrand tittar in hos Frida för ett samtal om jordbävningar, döda rävar och dålig smak. ”Jag har så länge jag minns haft ett genuint intresse för både djur och natur. Det är själva utgångspunkten. Efter att jag hade slutat på Konstfack och insåg (lite sent) att jag själv kunde bestämma vad jag skulle jobba med, så kände jag ett starkt behov av att arbeta med motiv som jag upplevde inte ansågs som fina nog. Till exempel brunglaserade ugglor.” berättar Frida Fjellman aktuell med utställning på Gustavsbergs Konsthall.

Sergels torg – Sin City
Sergels torg kan betraktas som själva urbanitetens hjärta. Här möts knarklangare, Kulturhusbesökare och kontorsråttor på väg till tunnelbanan, här firar stockholmarna framgångsrika idrottare och här demonstrerar vi mot rasism och sociala orättvisor. Sergels torg är stadens demokratiska vardagsrum, lika älskat som ostädat. Sagan om Sergels torg är berättelsen om en älskad men också fruktad plats, injicerad med lika delar VM-heroism och heroin. Pontus Dahlman och Mikael Olsson har tagit en ordentlig titt på denna arkitektoniska mittpunkt i huvudstaden.

Årskrönika 2015
Vad vore årets sista nummer av Form utan en ordentlig sammanfattning av året som gått? Dunkla krafter är i görningen – i bostadspolitiken, modet och smyckeskonsten. Och livmodern lär aldrig ha varit mer populär. Form frågade 21 arkitekter, designer och curatorer om deras favoritminnen från året som gick, så här halvvägs mot 2020-talet.

I nya numret av Form möter vi även superdesignern Tom Dixon och den italienska designfilosofen Ezio Manzini. Dessutom – en tillbakablick till Form nr 1 från 1966 där Lena Larsson, designskribenten bakom uttrycket ”slit och släng” lyfts fram lite extra.

Form 6/2015 finns ute i butik 8 december.

För mer information från redaktionen vänligen kontakta:
Bo Madestrand, chefredaktör Form,
bo.madestrand@formmagazine.com, 070-716 41 76

För pressbilder, recensionsexemplar etc. vänligen kontakta:
Emma Olofsson, pressansvarig,
emma.olofsson@svenskform.se, 072-323 31 48

Följ Form i sociala medier:
facebook
instagram
twitter

Debattera med Form-redaktionen i Facebook-gruppen Formdebatt här.
Läs FormReport, digital nyhetsrapport som kommer ut varje månad.

formmagazine.com

Ämnen


Svensk Form är en aktiv medlemsförening för privatpersoner, företag och yrkesverksamma inom form, design och arkitektur. Föreningen grundades 1845 som Svenska Slöjdföreningen och har sedan dess främjat svensk design i Sverige och utomlands. Svensk Form ger ut tidningen Form sedan 1905.

I samtiden sedan 1845

Svensk Form är en ideell oberoende medlemsförening för privatpersoner, företag och yrkesverksamma inom form, design och arkitektur. Föreningen grundades 1845 som Svenska Slöjdföreningen och har sedan dess främjat design i Sverige och utomlands. Svensk Form ger ut tidningen Form sedan 1905.

Svensk Form

Svensksundsvägen 13
101 24 Stockholm
SVERIGE