SD presenterar sjupunktsprogram för att motverka förortssegregation

På Aftonbladets debattsida presenterar Jimmie Åkesson idag ett antal förslag om hur man kan motverka förortssegregation och påbörja arbetet med att förena det splittrade svenska samhället. Klockan 10:30 idag hålls en aktuell debatt i riksdagen på begäran av SD om oroligheterna i storstädernas förorter. Sverigedemokraterna representeras i debatten av Jimmie Åkesson.

Sjupunktsprogrammet finns att ladda ned på partiets hemsida.

Förslagen ur sjupunktsprogrammet:

1. Invandringen som idag bidrar till att fylla på det befintliga utanförskapet måste begränsas. Ska vi kunna förena det splittrade Sverige måste kommunerna ges andrum och möjlighet att fokusera på de människor som redan är här.

2. Människor som invandrar till Sverige ges tillgång till svensk välfärd och utbildning. Sådana rättigheter måste kompletteras med krav. Vi vill göra samhällsorienteringen obligatorisk och ställa krav på resultat inom SFI. Följer man inte kraven ska bidragen också kunna minska.

3. Det svenska medborgarskapet skiljer sig från de flesta andra länders med tanke på den ringa betydelsen och de låga kraven. Vi vill stärka medborgarskapet för att det också ska kunna bli en morot till anpassning. Vi vill pröva om fler rättigheter kan kopplas till medborgarskapet samtidigt som kraven för att få medborgarskap skärps.

4. Föräldraansvaret måste tydliggöras. Samhället och ungdomarna själva bär ett stort ansvar för kravallerna men föräldrarnas egna ansvar får inte förringas. Vi vill göra det möjligt att dra in barnbidragen för föräldrar som inte tar sitt ansvar och samarbetar med socialtjänsten om barnen far illa och begår brott. Föräldrarna ska i sådana situationer även kunna erbjudas obligatoriskt deltagande i föräldrautbildningar inriktade mot tonårsföräldrar.

5. EBO-lagen som ger asylsökande rätt att själva välja bostadsort bidrar idag till att förstärka segregationen i invandrartäta områden. Det är naturligt att människor vill bo nära människor de känner gemenskap med men när vi haft en så kraftig invandring så fungerar inte detta längre varför EBO-lagen bör avskaffas.

6. Det ska råda nolltolerans från Polisens sida när det kommer till upploppsliknande uppträdande och skadegörelse. Den dialog som Polisen idag fokuserar på är bra men behöver kompletteras med åtgärder som syftar till att få bort brottslingarna från gatan.

7. Trösklarna in på arbetsmarknaden måste sänkas. Det måste bli lättare för mindre företag att anställa och vi måste göra det mer lönsamt att arbeta. Sverigedemokratiska förslag om ett femte jobbskatteavdrag kombinerat med minskat sjuklöneansvar för företag och riktade sänkningar av de sociala avgifterna för mindre företag kan spela en viktig roll här. Genom att tillåta fler undantag i turordningsreglerna samt i ökad utsträckning fokusera på praktik och lärlingsanställningar kan vi skapa en bättre situation på arbetsmarknaden för ungdomar och personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Viktigt är också att vi åter får en behovsprövad arbetskraftsinvandring för att möjliggöra att de lågkvalificerade jobb som idag går till medborgare från Afrika och Asien istället kan gå till arbetslösa människor i Sverige.

Debattartikeln som återfinns i dagens Aftonbladet:

Kravallerna som startade i Husby och som sedan spridit sig till förorter över hela landet sätter fokus på hur splittrat det svenska samhället blivit på bara några decennier. Sverige har visserligen upplevt kravaller tidigare men då har det varit oroligheter av en annan karaktär. Det som nu sker i förorterna är ett nygammalt fenomen som växt fram främst under 2000-talet. Det utanförskap som finns i förorter som Husby och Rosengård går inte enbart att koppla till arbetslöshet och klasstillhörighet. Ungdomsarbetslösheten är idag ungefär lika hög i gamla bruksorter som Laxå och Vännäs men trots det har vi inte sett några oroligheter där. I sammanhanget kan det vara värt att nämna att det i Laxå finns en ungdomsgård med begränsade öppettider – i Husbys närhet finns det fem stycken.

Utanförskap kan se olika ut och bero på olika saker. I de invandrartäta förorterna ser vi problem som har sociala orsaker, som kan kopplas till problem med utbildning och arbete men också problem som bottnar i djup segregation. Tilltron till myndighetspersonal är låg, språkkunskaperna dåliga och kontakterna med personer med svensk bakgrund är få. Dessa problem beror i grunden på en ansvarslös invandrings- och integrationspolitik som skapat en ny underklass som såväl socialt som kulturellt lever segregerade från det svenska samhället.

Det finns inga enkla lösningar på hur man förenar ett splittrat Sverige men vi har identifierat ett antal förslag som skulle förbättra situationen. Detta är några av förslagen:

1. Vi måste begränsa invandringen som idag bidrar till att fylla på det befintliga utanförskapet.

2. Människor som invandrar till Sverige berättigas till välfärd och utbildning. Rättigheter måste kompletteras med krav. Vi vill göra samhällsorienteringen obligatorisk och ställa krav på resultat inom SFI. Följer man inte kraven ska bidragen också minska. Medborgarskapet kan bli en morot till anpassning. Vi vill pröva om fler rättigheter kan kopplas till medborgarskapet samtidigt som kraven för att få medborgarskap skärps.

3. Föräldraansvaret måste tydliggöras. Vi vill göra det möjligt att dra in barnbidragen för föräldrar som inte tar sitt ansvar och samarbetar med socialtjänsten om barnen far illa och begår brott. Föräldrarna ska även kunna erbjudas obligatoriskt deltagande i föräldrautbildningar inriktade mot tonårsföräldrar.

4. EBO-lagen som ger asylsökande rätt att själva välja bostadsort bidrar till segregationen och måste rivas upp. 

5. Det ska råda nolltolerans från Polisens sida när det kommer till upploppsliknande uppträdande och skadegörelse. Dialog är bra men behöver kompletteras.

När förortskravallerna debatteras i svenska medier tycks alla vara överens – detta har ingen koppling till invandringspolitiken – det handlar om klass. I utlandet gör man en annan bedömning vilket exempelvis regeringarna i Danmark och Finland visat. Den socialdemokratiska integrationsministern i Danmark, Karen Hækkerup, uttryckte sig på följande sätt med hänvisning till Sverige:

”Vi har redan etniska proletariat på sina håll. Det handlar inte bara om att de är fattiga, det handlar om att det är en grupp människor som inte delar samma normer[..]”

Det vore önskvärt att Stefan Lövfen lyssnade på sina danska partikamrater. Vi ser idag ett växande antal stadsdelar där varken Polis, brevbärare eller räddningstjänst på grund av hot kan ge medborgarna den service de förtjänar.  Invandringspolitiken har skapat en ny underklass men bakgrunden till dessa händelser handlar i första hand om identitet, lojalitet och upplevd tillhörighet. Ansvaret för detta faller inte på befolkningsgrupper utan ligger på de sju politiska partier som varit med styrt landet de senaste decennierna.

Jimmie Åkesson (SD), partiledare

För vidare information:

Martin Kinnunen
Pressansvarig 
Telefon: 0708-18 09 43 
E-post: martin.kinnunen@sverigedemokraterna.se