Riksintresseutredningen har slagit dövörat till

Riksintresseutredningen som tillsattes i slutet av 2013 överlämnade igår sitt slutbetänkande till miljöminister Åsa Romson. Utredningen löser inte problemet utan riskerar att göra systemet krångligare.

-Vi delar SKL:s bedömning: gör om, gör rätt, säger Anders Josephsson, ansvarig för public affairs på Sveriges Träbyggnadskansli inom Skogsindustrierna. När landets kommuner så entydigt genom åren pekat på vilken hämsko riksintressesystemet är för bostadsbyggandet räcker det inte att bara skruva lite här och lite där. Det verkar som utredningen slagit dövörat till för kritiken mot riksintressesystemet.

- Utredningen föreslår dessutom att fler allmänna intressen ska beaktas i planeringen och till råga på allt benämnas som väsentliga allmänna intressen. Det är fel väg att gå. I en tid av akut bostadsbrist och då Boverket pekar på att vi behöver bygga bostäder motsvarande ett helt Stockholm till 2020 får vi inte göra det krångligare att planera för bostäder utan enklare. Dagens stelbenta hantering av riksintressesystemet där staten genom länsstyrelsen i regel kommer in sent i processen och säger nej, nej, nej gör att såväl kommuner som byggbolag drar sig för att påbörja planering av nya bostäder på sina håll.

Riksintressesystemet utvecklades för flera decennier sedan och lämnades sedan mer eller mindre vind för våg av det politiska systemet. I en rapport från Riksrevisionsverket 2013 svarade 6 av 10 kommuner med bostadsbrist att hanteringen av riksintressen hade hindrat nya bostäder minst en gång de senaste tre åren.

-Vi säger inte att det inte behövs riksintressen, men vi behöver färre inte fler och ett mer flexibelt system. Det är bra att utredningen föreslår att regeringen ska besluta om kriterier för områden av riksintresse och att inriktningen ska vara att minska den totala utbredningen av områden av riksintresse. Men totalbilden av utredningens förslag är ändå att den riskerar att krångla till systemet ännu mer, i vart fall gör den inte det enklare.