Arbetet för en saneringsåtgärd i Fredriksberg går framåt

Den utredning om Fredriksbergs f.d. fabriksområde, som Sveriges geologiska undersökning (SGU) och Ludvika kommun gemensamt har låtit genomföra, har nu slutredovisats. Sedan tidigare står klart att saneringsåtgärder krävs i området. I utredningen redogörs för vilka saneringsåtgärder som är möjliga att genomföra och vad dessa kostar.

Olika alternativ har utretts, med en ambitionsnivå som varierar mellan att inte göra någonting och att göra en totalsanering av hela området. Jämfört med preliminära resultat visar utredningen på något lägre kostnader för en åtgärdsnivå som innebär sanering av kisaska, rivning av byggnader och eventuell övertäckning av vissa områden.

Åtgärder krävs i första hand för att minska hälsoriskerna med höga halter av arsenik och tungmetaller i kisaska samt de förfallna byggnaderna. Det krävs eventuellt också åtgärder för att markmiljön i området ska kunna återhämta sig och för att minska utlakning och spridning av föroreningar.

Nästa steg blir nu att göra vissa förberedelser. Bland annat ska försök göras där kisaska blandas med kalk för att minska utlakningen av metaller – nu lakar kisaskan för mycket för att ens få läggas på deponi. Kompletteringar behövs också för att man ska få en säkrare uppskattning av kostnaderna. Man behöver till exempel veta hur mycket kisaska som behöver grävas bort och hur byggnaderna ska rivas.

Beslut om vilken åtgärd som är mest lämplig kan tas först sedan förberedelserna är klara. Utredningen kommer att vara ett viktigt underlag för detta beslut, tillsammans med synpunkter från de olika samhällsintressen som berörs. Därefter kan en bidragsansökan om åtgärdsmedel skickas in till Naturvårdsverket. Målsättningen är att detta kan göras våren 2012, och att åtgärder kan komma igång tidigast 2013. Naturvårdsverket ska först granska ansökan och ställa den i relation till andra inkomna ansökningar. Förhoppningen är att Fredriksberg ska prioriteras högt.

Projektet drivs i en grupp där också Länsstyrelsen Dalarna ingår förutom SGU och Ludvika kommun.

För mer information kontakta:
Tobias Berglin, projektledare vid SGU, tel. 08-545 215 28 och e-post: tobias.berglin@sgu.se

Göran Eriksson, miljöchef Ludvika kommun, tel. 0240-861 26 och e-post: Goran.Eriksson@ludvika.se

Information på Ludvika kommuns webbplats

Läs mer om SGUs arbete med förorenad mark

Fakta om kisaska:
När man tidigare framställde kokvätska vid sulfitfabriker utgick man från en process där svavel eller mineralet svavelkis rostades i en ugn. Vid användning av svavelkis bildades en restprodukt som kallas kisaska. Kisaskan innehåller mest järn, men även föroreningar som arsenik, bly, kadmium, koppar och zink. Askan är finkornig som sand, och skiftar från röd-brunt till röd-lila i färg. Eftersom kisaskans farliga egenskaper inte var helt kända, har kisaska tidigare ofta använts som utfyllnadsmaterial på fabriksområden eller i till exempel banvallar.