Deltagarrekord på forskarmöte om malmgeologi

När den tolfte SGA-biennalen gick av stapeln i Uppsala den 12-15 augusti var intresset stort. Antalet deltagande forskare var större än någonsin på en SGA-konferens. Det var också rekord i antalet deltagande studenter.

– Vi är positivt överraskade över att så många kommit hit för att dela med sig av sina kunskaper. Att se så många unga, duktiga forskare här bådar gott inför framtiden. Nivån på såväl posters som muntliga presentationer har varit mycket hög, inte bara från seniorer utan också från studenter och doktorander. Och det är uppenbart att det är Sveriges goda rykte som gruvland har bidragit till intresset, sade Pär Weihed, professor i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet och ordförande i SGA (Society for Geology Applied to Mineral Deposits).

Sverige – kunskapens vagga

– Detta är en bred konferens och att den arrangerades just i Sverige bidrog starkt till att jag deltog. Vi är många som ser Sverige som ett föregångsland när det gäller gruvfrågor och hållbarhet. Ni visar att det går att förena starka miljökrav med framgångsrik gruvdrift idag. Ni har också varit framgångsrika genom historien med Sala silvergruva och Falu koppargruva. Sverige är något av kunskapens vagga på detta område, med alltifrån upptäckten av nya grundämnen i Ytterby på 1700-talet till upptäckten av många mineral, exempelvis i Långban häromåret.  Här finns en fantastisk kontinuitet, säger kanadensaren Jeffrey Hedenquist, en av världens ledande forskare inom malmgeologi.

Som namnet antyder har Hedenquist nordiska rötter, från Sverige, Finland och Norge. För honom personligen var exkursion till den svenske geologen Waldemar Lindgrens (1860-1939) födelsehem i Småland ett extra dragplåster. Lindgren jobbade i över 30 år på den amerikanska motsvarigheten till SGU, USGS. Han var en föregångsman när det gäller att förstå hur olika malmer bildas. Fortfarande, mer än 70 år efter sin bortgång, är han en av världens mest internationellt kända forskare på området, med idéer som håller än idag. Lindgren fick sin bergsingenjörsexamen från tyska Freiberg.

Nytt institut för tysk mineralstrategi

Från Freiberg kom en annan deltagare i konferensen, Jens Gutzmer, professor i ekonomisk geologi och petrologi. När tyska regeringen år 2011, i kölvattnet av EU-kommissionens råvaruinitiativ instiftade ett helt nytt institut, Helmholtz Institute Freiberg for Resource Technology (HIF), var det Gutzmer som fick uppdraget att bygga upp det. HIFs uppdrag är att flytta fram och stötta utvecklingen av teknologier för ett effektivt nyttjande av mineralresurser och bidra till implementeringen av Tysklands nationella mineralstrategi.

– Idag tror många att det inte finns några mineralresurser i Tyskland men det stämmer inte, vi är ett gammalt gruvland. Det är dock en kunskap som har fallit i glömska. Vi måste bygga upp och behålla en kärnkompetens på detta område – för framtiden. Omvärlden har enormt mycket att lära av Sverige som gruvnation, ni är världsledande när det gäller alltifrån kommunikationen med omgivande samhälle till ett effektivt användande av resurser. Här finns innovativ utvinning, bl.a. automatiserade gruvor, där personalen kan arbeta ovan jord. Sverige ger exempel på att gruvdrift inte behöver vara smutsig och att nya unika ekosystem bildas inom tio år efter att en gruva lagts ner, säger Jens Gutzmer.

Samarbete och kommunikatation är framtiden

Gutzmer och Hedenquist är överens om att en av de stora trenderna inom forskningen idag är att jobba gränsöverskridande och förena många kompetenser i en grupp. Och att något av det viktigaste med en konferens som SGA är alla kontakter och möten som uppstår.

– Idag finns det mängder med moderna tekniker som snabbt och till mycket lägre kostnad ger oss stora kunskaper. När de började komma var många fokuserade på enskilda tekniker. Att samarbeta och kommunicera, forskare emellan och särskilt tillsammans med representanter för industri och myndigheter är framtiden, säger Jeffrey Hedenquist.

I samband med konferensen har det arrangerats ett antal geologiska exkursioner till Norge, Sverige, Finland, Ryssland och på Grönland.

– Det är både värdefullt och spännande att kunna visa upp geologin i vår del av världen, såväl för studenterna som ska ta över i framtiden som för alla erfarna forskare som valt att delta i konferensen och i de exkursioner vi arrangerar i samband med SGA-mötet. Här finns stora möjligheter, både att se nya infallsvinklar och knyta goda kontakter, säger Katarina Nilsson, SGU, som varit en av medlemmarna i organisationskommittén.