Skip to main content

Kartläggning av en miljöbov

Pressmeddelande   •   Aug 08, 2013 08:00 CEST

Sulfidjordar (till vänster) är ofta helt svarta eller svartbandade och kännetecknas av ett neutralt pH. Vid kontakt med luft bleknar dessa jordar snabbt och pH sjunker. Sura sulfatjordar (till höger) bildas efter oxidation av sulfidjord och kan ofta kännas igen med blotta ögat. De karaktäriseras av vertikala sprickor som täcks av ett rostlager.

Under augusti månad kartlägger SGUs geologer förekomsten av sulfidjordar i Västerbottens kustland. I områden där dessa jordar förekommer påverkas vattenkemin i vattendragen periodvis mycket negativt. Höga metallkoncentrationer och lågt pH kan då i vissa situationer leda till fiskdöd.

Sulfidjordar är finkorniga sediment som bildats på Östersjöns botten efter den senaste istiden. Jordarna är ofta svartfärgade av sulfidmineral. Genom landhöjningen har dessa forna bottnar i många områden blivit land (titta gärna på SGUs filmer om landhöjningen). Så länge sulfidjordarna befinner sig under grundvattenytan är de stabila och har ingen påverkan på den omgivande miljön. Om sulfidhaltiga jordar däremot exponeras för luftens syre, oxiderar sulfidmineralen. Då sjunker markens pH-värde kraftigt och vissa av dess metaller blir lättrörliga. De jordar som då bildas kallas sura sulfatjordar. De är bland de mest miljöskadliga jordarna i världen.

Mänsklig påverkan får jordarna att läcka

Även om sulfidjordarna bildades utan påverkan av människan så är det ofta människans aktiviteter, exempelvis dikning och andra utgrävningar, som ledar till att jordarna exponeras för syre och därmed påverkar miljön negativt. Sulfidjordarna är ofta näringsrika och lämpliga som jordbruksmark. För att möjliggöra uppodling har därför grundvattenytan på många platser sänkts, man har dikat ur, med följd att det i stället har bildats sura sulfatjordar. Även schaktning i samband med byggande, exempelvis vid vägbyggen, kan leda till att sulfidjordar exponeras för syre. För att undvika aktiviteter som bidrar till att sulfidmineralen oxiderar, med följd att metaller och syra frigörs, är det därför viktigt att man känner till var de sulfidhaltiga jordarna förekommer.  

I stora drag vet vi redan var sulfidhaltiga jordar finns i Sverige. De förekommer främst längs Norrlandskusten, men även längre söderut, till exempel runt Mälaren. Genom åren har SGU bedrivit och stöttat forskning rörande sulfidjordar och deras påverkan på miljön. Men det behövs mer detaljerad kunskap och därför kartlägger nu SGU dessa jordar genom provtagning och mätning av jordens pH.

Större utsläpp än från finsk industri

Även i Finland finns stora områden med sulfidjordar och där har metall- och syraläckage periodvis orsakat stora problem med fiskdöd i kustvattnen. Där har man kunnat visa att utsläppen av vissa metaller från sura sulfatjordar är större än från hela Finlands industri. Därför arbetar Finlands geologiska undersökning (GTK) sedan ett par år tillbaka med att kartlägga dessa jordar.

Vad gäller Sverige finns det beräkningar som säger att vi har ungefär hälften så stor areal av dessa jordar här som i Finland. Vi använder likartade metoder för att kartlägga sulfidjordarna, vilket innebär att data från Sverige och Finland blir jämförbara. Resultaten från dessa undersökningar kan i framtiden användas vid olika typer av samhällsplanering.

Vill du veta mer? Kontakta:

Gustav Sohlenius, projektledare, statsgeolog, SGU, tel. 018 - 17 92 76 (kopplas vidare till mobil)

Hanna Wåhlén, statsgeolog, SGU, tel. 018 - 17 90 26 (kopplas vidare till mobil)

Nelly Aroka, statsgeolog, SGU, tel. 018 - 90 28 (kopplas vidare till mobil)

SGU är expertmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera