SKR:s kvinno- och tjejjourer hade 69 047 stödkontakter under 2013

SKR:s jourer blir fler och fler och hade nära 5000 fler kontakter 2013 jämfört med 2012. 1 048 kvinnor och 1 112 barn bodde på skyddat boende (1). Statistiken visar att kvinnojourerna tvingas neka 3 av 5 våldsutsatta kvinnor plats på det skyddade boendet.
Tjejjourerna har tusentals mejl- och chattkontakter med barn som har utsatts för sexuellt våld.
SKR:s 118 kvinnojourer, tjejjourer och övriga jourer besvarade 69 047  telefonsamtal, mejl och chattar med stödsökande unga och vuxna under år 2013.

– Vår statistik ger ett tydligt svar på att vi behövs och är efterfrågade. Genom att vi är en idéburen organisation kan vi erbjuda ett starkt stöd från både anställda och ideella. Vi kan möta varje stödsökande på bästa sätt eftersom vi kombinerar ett individbaserat perspektiv med kunskap om våldets strukturella orsaker, säger SKR:s ordförande Carina Ohlsson.

Jourrörelsen engagerar fler och fler. Det startar nya jourer hela tiden, trots att det ligger på kommunens ansvar att stötta och skydda våldsutsatta kvinnor och barn och bedriva förebyggande och stödjande arbete med unga.

– Ibland läser man i media om kvinnojourer som måste lägga ned och att det saknas resurser. Det gör det förstås men de flesta av våra jourer är livskraftiga och har goda samarbeten med sina kommuner. Nya jourer startar och verksamheterna utvecklas hela tiden, säger SKR:s förbundssekreterare Olga Persson.

Fler barn än kvinnor på jourerna.
Kvinnojourerna tvingas tacka nej till fler kvinnor och barn
År 2013 bodde totalt 1 048 kvinnor, 1 112 barn och 7 män hos SKR:s kvinnojourer (2). Samtidigt tvingades jourerna säga nej till totalt 1 775 kvinnor och 461 barn. I genomsnitt stannade kvinnorna 46,7 dygn och barnen 37,6 dygn på jourens boende.

Kvinnojourerna tvingades neka 63 % av förfrågningarna 2013, vilket är ungefär lika många som året innan (65 %), men en markant ökning jämfört med år 2011 då andelen var 55 %.

De kvinnor och barn som avvisas får ofta plats hos en annan jour, men avvisningarna och de långa genomsnittliga boendetiderna beror på att det blir svårare för våldsutsatta kvinnor att hitta en ny bostad efter tiden på jouren. SKR:s undersökningar bland socialtjänst och kvinnojourer visar att avsaknaden av billiga hyresrätter, kommunala bostadsförmedlingar och allmännytta gör att kvinnojourerna tvingas avvisa fler och fler kvinnor och barn som söker akut skydd eftersom det blir allt svårare för de som redan vistas på jouren att hitta en egen bostad att flytta till.

–Fullbeläggningen på grund av den tuffa bostadsmarkanden är ett av de största problemen på kvinnojourerna idag. Socialtjänsten känner till svårigheterna men står handfallna när den rätta politiska viljan och ledarskapet saknas i kommunen. Det är dags att prioritera kvinnofrid som en självklar del av välfärden, säger Olga Persson.

SKR uppmanar varje kommun att inrätta en handlingsplan där de tar ett helhetsgrepp när det gäller bostad till våldsutsatta kvinnor och barn. Det behövs olika former av utslussningsboenden, förturslägenheter, hyresgarantier från kommunen, billiga hyresrätter, samarbeten med andra aktörer och fungerande och kända rutiner inom kommunen.

SKR:s kvinnojourer hade nästan 30 000 kontakter
SKR:s kvinnojourer hade 29 891 stycken kontakter under år 2013, de flesta via telefon(3). De vanligaste ämnena kvinnor sökte stöd för var fysiskt och/eller psykiskt våld, hot eller förföljelse och frågor om vårdnad, boende och umgänge. I nästan var tredje kontakt (totalt omkring 9 100) var våldet och utsattheten hedersrelaterad. Statistiken för hedersrelaterat förtryck och våld gäller kontakter via mejl, telefon och personliga besök, och inte boende på kvinnojouren. 

Tjejjourerna: Tre fjärdedelar under 18 år, de flesta kontakter gäller sexuellt våld
SKR:s tjejjourer och ungdomsjourer hade år 2013 totalt 21 011 mejl-, chatt- och telefonkontakter och personliga besök.(4)  Ungefär tre av fyra kontakter (omkring 15 150) var med personer under 18 år. Majoriteten av kontakterna skedde via mejl och chatt. De vanligaste ämnena unga sökte stöd för var våldtäkt och sexuella övergrepp och psykisk ohälsa. Många hade också frågor om kroppen, sex och relationer, som inte var direkt stödrelaterade.

Växande rörelse som engagerar fler och fler
De idéburna jourerna är en stor och växande rörelse och SKR:s medlemsantal ökar varje år.
2013 arbetade 1 429 personer ideellt och 211 var anställda på SKR:s kvinnojourer, tjejjourer, ungdomsjourer och övriga jourer.. 

Kvinnojourerna hade totalt 1 012 aktiva volontärer, varav 56 män. Antalet anställda var 179 stycken, varav 3 män. Totalt hade SKR:s tjej- och ungdomsjourer 239 aktiva volontärer varav 12 killar/män, och 15 anställda, varav 1 man. Totalt utgör män 5 % av de aktiva volontärerna inom jourrörelsen.  

– Ansvaret att stötta och skydda våldsutsatta kvinnor och barn, och arbeta förebyggande mot våld, vilar på det offentliga samhället. Trots detta är det våra jourer som är den drivande kraften och utför det mesta arbetet. Kommunerna är än i dag helt beroende av jourernas livsviktiga arbete. Vi ser fram emot att socialtjänsten och anda aktörer ska ta till sig den kunskap och de riktlinjer som finns så att vi kan vara den del i en fungerande stödkedja vi vill vara, menar Olga Persson.

(1) Siffrorna baseras på uppgifter från de 84 av 118 medlemsjourer som lämnat in statistik till SKR för 2013.

(2)  Dessa siffror bygger på statistik från ca 86 % (56 av 65) av SKR:s kvinnojourer med boende och är alltså inte fullständig. Dubbelrapportering kan förekomma, då samma kvinnor och barn kan ha avvisats från flera boenden. De avvisade barnen är kraftigt underrapporterade då uppgift om barn ofta saknas när en kvinna nekas plats.Siffrorna bygger på uppgifter från 60 av SKR:s 73 kvinnojourer. 
(3) Siffrorna bygger på uppgifter från 60 av SKR:s 73 kvinnojourer. 

(4) Statistiken bygger på svar från hälften av SKR:s totalt 40 tjej- och ungdomsjourer.  10 000 av kontakterna utgörs av mejl till Tjejzonen. Resten av kontakterna är uppdelade på 19 andra jourer, varav 15 tjejjourer och 4 ungdomsjourer.