Skip to main content

Lite stryk ska man inte tåla!

Blogginlägg   •   Sep 08, 2017 10:15 CEST

Heidi Stensmyren, ordförande Sveriges läkarförbund

En trygg arbetsplats borde vara en självklarhet. Så är det emellertid inte. Att verka i samhällets tjänst ger inget självklart skydd. Hot och våld mot läkare är ett växande problem och kan inte accepteras. En trygg och säker miljö är dessutom viktig för att läkaren ska kunna hjälpa andra. 

Senare tid har media rapporterat om flera fall av hot och våld mot sjukvårdspersonal. Framförallt är det våld vid akutmottagningar där anhöriga och vänner till patienter har hotat personalen. I vissa fall har det gått så långt att läkare, sjuksköterskor och undersköterskor har fått låsa in sig i väntan på polis. Men även mer subtila hot som att anhöriga fotograferar anslagstavlor där tjänstgörande läkares för- och efternamn finns är ett växande problem. Detta är inte bara ett storstadsfenomen – vi tar emot rapporter från medlemmar och hanterar ärenden över hela landet.

Läkarförbundet har nyligen låtit göra en arbetsmiljöenkät där det tydligt framgår att det inte bara är i akutsjukvården som läkare utsätts för hot och våld. Även inom psykiatrin, primärvården och barnsjukvården är hot och våld vanligt förekommande.

Tyvärr misstänker vi att det dessutom finns ett stort mörkertal i den officiella statistiken. Läkare ser ofta till andras hälsa före sin egen. Vi ställer sällan in patientarbetet för att anmäla hotfulla eller våldsamma situationer. Läkare har ofta full mottagning när övriga är på informationsmöte om rutiner på arbetsplatsen.

Men oavsett vilka rutiner som finns, om det finns några eller inte – kan hot och våld inte tolereras! Jag vill uppmana alla läkare som läser detta att alltid - oavsett om det är en våldsam situation, ett indirekt eller direkt hot - anmäla detta till arbetsgivaren. Dels ligger anmälningarna till grund för det fortsatta förebyggande arbetet. Anmälningarna är också ett sätt att synliggöra problematiken så att rätt åtgärder sätts in. Det är svårare för oss som förbund att gå in och kräva åtgärder när vi inte har något konkret att visa till. Många behövliga förändringar blir inte av eftersom ”det finns inget dokumenterat problem”.

Så hur ser det ut när vi frågar? Jo, var fjärde svarande läkare har utsatts för någon form av hot eller våld från patienter eller anhöriga det senaste året. Samtidigt har hälften inte fått någon information om vilka rutiner som gäller vid hot eller våld och färre än vart tredje svarande har fått någon form av utbildning i att hantera hotfulla eller våldsamma situationer. Det är både anmärkningsvärt och mycket bekymmersamt. Vårdens personal ska känna sig trygg på sin arbetsplats. Något annat är helt oacceptabelt.

Att se till den egna hälsan och mående är viktigt för att kunna hjälpa andra. I revideringen av Genevedeklarationen, läkares etiska deklaration, arbetar vi nu för att inkludera detta. Det finns en logik i detta som går igen i all verksamhet där den mänskliga faktorn är avgörande. Att säkerställa att man skyddar sig själv innan och medan man hjälper andra är exempelvis också en grundregel för livräddning.

En säker arbetssituation är grunden för att vi ska kunna ge patienter god vård. Som ett bidrag till att stärka det förebyggande arbetet och skapa trygga arbetsplatser har vi tagit fram en handbok om att förebygga hot och våld.

I den tydliggör vi ansvar och roller, vad som ska göras vid våldssituationer samt hur ett förebyggande systematiskt arbetsmiljöarbete bedrivs ur ett hot- och våldsperspektiv.

Ladda ner handboken här. Läs den. Använd den.

#vitaransvar

Heidi Stensmyren, ordförande Sveriges läkarförbund

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera