Skip to main content

Sjukvårdens kvalitet och säkerhet beror på läkarens kompetens och skicklighet

Blogginlägg   •   Jan 19, 2018 15:37 CET

Heidi Stensmyren, ordförande Sveriges läkarförbund

Kompetensutveckling är ingen homeopatisk företeelse. De senaste åren har vi sett en stadig minskning av läkares fortbildning – nu behövs ett tydligt nationellt ansvarstagande för att bryta trenden.

Lagen föreskriver att målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Avgörande för att åstadkomma detta är att vår kunskap är aktuell och kompetens hög. 

Kunskap är dock färskvara och yrkeslivet är långt. Medicinen är inte bara ett enormt stort område – utvecklingen går dessutom som ett höghastighetståg. Kompetensutveckling är därför helt nödvändigt. 

Omfattningen av fortbildning som läkare genomgår har dock tvärt emot behoven successivt sjunkit. Mellan 2007–2015 minskade den genomsnittliga tiden för extern fortbildning för Läkarförbundets medlemmar från 8,7 till 6 dagar per år. Allmänläkare på vårdcentraler har i genomsnitt mindre än en timmes intern fortbildning i veckan och var sjätte läkare har ingen intern fortbildning alls.

Än så länge envisas departement och myndigheter med att avstå från att reglera fortbildningen. Av och till kommer ett lamt försvar om att ”deltagande på konferenser inte nödvändigtvis är enda sätt att inhämta kunskap”. Och visst - kunskapsinhämtning och lärande kan ske på olika sett – men vare sig homeopati, osmos eller telepati hör till dessa. Kompetensutveckling sker helt enkelt inte passivt.

Fortbildningen är en viktig del av kvalitets- och utvecklingsarbetet inom vården och av stor betydelse för allmänheten. För många arbetsgivare tar idag inte sitt ansvar, utan fortbildning får allt för ofta stå tillbaka för ”produktionskrav”. 

Det går att dra parallellen med den tekniska utrustningen – service och uppdatering av programvaran behöver göras regelbundet. Reglerade yrken så som läkare ska vara en kvalitetsstämpel och statens garant för att yrkesutövaren håller måttet. Då måste ansvariga instanser också sätta upp krav och regelverk för hur detta ska uppnås.

Därför behövs ett tydligt nationellt ansvarstagande för hälso- och sjukvårdens kompetensutveckling. Krav på både yrkesutövaren och arbetsgivaren bör regleras i en föreskrift. Den svaga reglering som idag finns i Hälso- och sjukvårdslagen, Patientsäkerhetslagen och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete är helt enkelt inte tillräcklig.

Nedmonteringen av fortbildningen har gått för långt. Läkares fortbildning är en angelägenhet för hela samhället. Vi kräver handling nu.

Läs gärna vårt upprop i Dagens Samhälle där vi tillsammans med företrädare för svenskt kirurgiskt råd kräver att regeringen, i samband med översynen av patientsäkerhetslagen, ger Socialstyrelsen i uppgift att reglera läkares fortbildning. Det är ett utmärkt tillfälle för regeringen att ta tag i frågan.

#vitaransvar

Heidi Stensmyren, ordförande Sveriges läkarförbund

Kommentarer (2)

    Håller helhjärtat med. Jag arbetade som kirurg i England i 12 år. Royal College of Surgeons driver där utvecklingen inom professionen men därutöver kräver sjukhusen årliga "appraisals" där läkarens kvalitet värderas av en "peer", dvs en annan erfaren kollega i ett 3-4 timmar långt samtal. Fortbildningen är så klart en av flera kontrollpunkter. Dessutom har General Medical Council infört "revalidation", jag tror vart annat år där en basal kontroll av aktivitet och fortbildning ingår för att läkaren skall få behålla sin legitimation. Alltså utövas en kontroll av läkarnas kompetens fortlöpande i flera instanser - men i Sverige saknas såvitt jag vet all form av formell kvalitetskontroll. Hög tid att ändra på detta eller hur? Thomas Westin

    - Thomas Westin - 2018-01-26 13:33 CET

    Varför ska vi ha en förordning som reglerar vår vidareutbildning? Det är bara passiva latmaskar som vill bli matade med reglerad ”kunskap”, den ligger alltid i bakkant på kunskapen.
    Vi måste ta befälet själva och se till att vi, var och en, tar ansvar för vår internutbildning för att ligga i framkant på kunskapen.
    Före 1990 var det självklart att kollegerna träffades en eftermiddag i veckan för konsultationer och internutbildning. Var och en drog sitt strå till den samlade kunskapsstacken.
    Där man har förmånen att ha hyrläkare kan man få den senaste kunskapen genom att kräva att alla externa kollegor berättar om just sitt eget specialområde på en timme per vecka.
    Så det gäller återigen den gamla hederliga devisen man fick lära sig i det militära: Giv akt! Jag tar befälet! Manöver!

    - Björn Hammarskjöld - 2018-01-28 23:29 CET

Lägg till kommentar

Kommentera

Agree With Privacy Policy