Skip to main content

Välfärdsutredningens förslag hämmar vårdens mångfald

Nyhet   •   Nov 08, 2016 12:23 CET

- En given slutsats för Välfärdsutredningen borde ha varit att stimulera mindre läkarledda verksamheter i sjukvården, säger Heidi Stensmyren, ordförande Sveriges läkarförbund.

Hälso- och sjukvårdens samhällsbärande verksamheter förutsätter robusta spelregler. Välfärdsutredaren Ilmar Reepalu har varit lomhörd inför detta enkla faktum och åsidosatt patienternas och personalens behov. Politisk ideologi har fått styra agendan i stället för vårdkvalitet, patienternas valfrihet och vårdpersonalens arbetsmiljö.

Om förslagen om vinstbegränsning införs riskerar vårdföretag att avvecklas. Det skulle särskilt drabba de mindre läkarledda verksamheterna eftersom de ofta har ett mer begränsat insatt kapital som minskar deras manöverutrymme för exempelvis nödvändiga investeringar. Om mångfalden försvinner minskar konkurrensen och dess förmåga att tillföra innovationer i arbetssätt och kvalitetsförbättringar.

Färre skulle också vara intresserade att starta nya verksamheter. Nya investeringar och idéer som vården är i så stort behov av skulle överföras till andra sektorer. Förlorare blir patienter, skattebetalare och personalen inom vården som också får en mer begränsad arbetsmarknad.

En given slutsats för Välfärdsutredningen borde ha varit att stimulera mindre läkarledda verksamheter i sjukvården. För mindre och personalägda verksamheter ger bättre vård och service jämfört med andra driftsformer. Det visar både den nationella patientenkäten och Läkarförbundets egna enkät.

Patienter har också i högre utsträckning en fast läkarkontakt, med mindre andel hyrläkare, och får ett bättre bemötande och service. Att skapa möjligheter till fler, och inte färre, alternativ i vården är därför nödvändigt för att förbättra primärvården över hela Sverige.

Olyckligtvis har inte minst primärvården blivit en arena för ideologisk populism och tvära lappkast. Ett högst oansvarigt sätt att hantera vård som så direkt berör svenska folket och kostar över 40 miljarder kronor per år.

Landstingen har haft det huvudsakliga ansvaret för primärvården i mer än 50 år. Facit för detta halva sekel är dystert. Sverige befinner sig på jumboplatsen i utvecklingen av primärvården i relation till alla jämförbara länder. Att primärvårdsfrågorna varit blockskiljande är en del av förklaringen till varför vårt land halkat efter. Tyvärr befinner vi oss fortfarande på stället marsch.

Utan politiska skygglappar skulle det i stället med relativt enkla medel gå att få ut betydligt mer av satsade resurser. Grundförutsättningen är att stimulera personalens engagemang och professionella förmåga att ge god vård på lika villkor.

I vården behövs därför en mångfald av vårdgivare som genom sin särart uppmuntrar personalen att utveckla kvaliteten och effektiviteten med mer vård för pengarna. En mångfald som främjar patientfokus, stärker patienternas valmöjlighet och ökar tillgängligheten till vård.

Det finns inget motsatsförhållande mellan vinst och kvalitet. Inom de flesta områden betraktas vinst som en viktig drivkraft och ett kvitto på en verksamhets kvalitet. En verksamhet fungerar bara om patienter är nöjda och återvänder. Därför behöver verksamheterna hela tiden göra sina erbjudanden bättre. För att kunna utveckla sin verksamhet behövs en vinst som gör det möjligt att investera och utveckla vården. Frågan är inte i första rummet hur mycket det kostar, utan hur mycket kvalitet och vård varje satsad skattekrona ger, oavsett om den utförs i offentlig eller privat regi.

Läkarförbundet har hoppats på stimulanser som innebär att läkare och annan personal vågar ta på sig rollen som entreprenör i egen verksamhet. I stället läggs nu motsatta förslag som hämmar en nödvändig utveckling av vården.

Regeringen måste genast se till att det blir ett omtag. Börja med att tillsätta en parlamentarisk kommitté för en nationell reform för primärvården. En central uppgift vore att se över hur vårdvalet kan utvecklas.

Läkarförbundets förslag är en primärvårdsreform som utgår ifrån ett nationellt grunduppdrag och nationella finansieringsprinciper. Och att varje person kan lista sig hos en fast läkare som svarar för vårdens kontinuitet. På ungefär samma sätt som finns i våra närmaste grannländer med en betydligt mer välutvecklad och patientorienterad primärvård.

Läkarförbundet anser att regeringen inom kort måste tillsätta en parlamentarisk kommitté för primärvården. Syftet är att ta fram konkreta förslag på hur en fullt utbyggd primärvård för hela befolkningen ska uppnås.

Heidi Stensmyren, ordförande i Sveriges läkarförbund

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Agree With Privacy Policy