Skip to main content

​Forskarutbildade läkare är nu kritiskt få

Pressmeddelande   •   Feb 20, 2019 08:00 CET

Sofia Rydgren Stale, andre vice ordförande samt ordförande i utbildnings- och forskningsrådet, Sveriges läkarförbund.

Andelen forskarutbildade läkare fortsätter att minska. På 15 år har andelen minskat med 15 procent. En av orsakerna är att läkare är den enda yrkesgrupp inom Saco som förlorar i livslön på att genomgå en forskarutbildning.

  – Utvecklingen är mycket oroande och det kommer att påverka hälso- och sjukvården negativt en lång tid framöver. Med sin kombination av medicinsk, vetenskaplig och klinisk kunskap utgör forskarutbildade läkare en viktig pusselbit inom life science- sektorn i stort och är även centrala för vårdens långsiktiga utveckling och patientsäkerheten, säger Sofia Rydgren Stale, andre vice ordförande samt ordförande i utbildnings- och forskningsrådet, Sveriges läkarförbund.

Sveriges läkarförbund har mellan 2005 och 2017 följt utvecklingen av andelen forskarutbildade läkare genom data från Statistiska centralbyrån, SCB. Under perioden har andelen minskat från över 20 procent till knappt 17 procent.

En av orsakerna till den nedåtgående trenden är att trygga anställningar, som exempelvis kombinationstjänster där man kombinerar kliniskt arbete och forskning, är för få. En annan orsak är att läkare är den enda yrkesgrupp inom Saco som förlorar i livslön på att disputera enligt en undersökning från Saco. För att fler läkare ska välja en forskarutbildning behöver forskningserfarenhet därför få ett högre meritvärde och generera högre lön än idag, både inom sjukvården, näringslivet och akademin.

  – Lönen under forskarutbildningen är ofta lägre än vad läkare får om de fortsätter en traditionell klinisk läkarkarriär. Genom att fullfölja en forskarutbildning förskjuts dessutom tidpunkten för ett eventuellt specialistbevis, vilket ytterligare inverkar negativt på löneutvecklingen, säger Sofia Rydgren Stale.

Den del av hälso- och sjukvården där situationen är mest kritisk är inom primärvården. Dagens primärvård är en alltför pressad och slimmad verksamhet med både tidsbrist och resursbrist.

  – Det blir lätt så att forskningen får stryka på foten till förmån för vårdproduktion. Beslutsfattarna behöver därför ha en tydligare målsättning för forskningen samt ställa vårdgivarna till svars för utvecklingen, säger Sofia Rydgren Stale.

Mer om undersökningen:

Sveriges Läkarförbund har använt SCB:s Utbildningsregister (UREG) som källa. Forskarutbildade läkare innebär att de har antingen en licentiat- eller doktorsexamen som högsta utbildning inom medicin. Läkare med en licentiat- eller doktorsexamen från annat ämne än medicin finns alltså inte med i materialet. Läkare upp till 74 års ålder har inkluderats i undersökningen.

Sveriges läkarförbund samlar närmare 55 000 läkare i ett fack- och professionsförbund för alla läkare under hela karriären. Vi tar ansvar och utvecklar vården, villkoren, ledarskapet och professionen.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Genom att skicka din kommentar accepterar du att dina personuppgifter behandlas i enlighet med Mynewsdesks Integritetspolicy.