​Väntetiderna för läkarnas allmäntjänstgöring, AT, har ökat med 50 procent - se landsting för landsting

Patientsäkerheten äventyras när väntetiderna för AT ökar

SYLF:s rapport visar att läkare får vänta allt längre för att påbörja AT, trots att landsting och regioner enligt hälso-och sjukvårdslagen är förpliktigade att erbjuda AT efter behov. I dagsläget tar det i snitt 10,3 månader vilket är en ökning med 50 procent jämfört med år 2008 då SYLF för första gången började mäta väntetiden.

- Landsting och regioner måste omgående öka antalet AT-platser. Just nu tar det alldeles för lång tid att få legitimation, tid som istället kunde ha använts i slutet av karriären när läkaren har den högsta möjliga kompetensen, säger Jonas Ålebring SYLF:s ordförande.

Läkarnas AT är en reglerad och tidsbegränsad utbildningstjänst som ska introducera nya läkare till yrket. Den ska minst vara 18 månader och är förutsättningen för att läkare ska få legitimation och kunna påbörja en specialiseringstjänstgöring.

I dagsläget har Stockholm läns landsting längst väntetid på 19,8 månader, följt av Landstinget i Uppsala län med 15,2 månader, och Jämtlands läns landsting med 11,7 månader. På bara ett år har väntetiderna ökat i 15 av 21 landsting och regioner.

I drygt hälften av landstingen har väntetiderna ökat med minst 50 procent varav i tre av dessa har väntetiderna dessutom fördubblats sedan 2008. Den största procentuella ökningen har skett i Norrbottens läns landsting där väntetiderna gått från 3,7 månader till hela 9,4 månader. Den största ökningen i antalet månader har skett i Stockholm läns landsting från 11,7 månader till 19,8.

- Att väntetiderna ökar i samtliga landsting visar att problemet är en nationell angelägenhet. Det är redan brist på specialistläkare och det blir inte bättre när det uppstår en flaskhals som hindrar läkare att gå vidare i sitt yrke, säger Jonas Ålebring.

85 procent av de som inte kan påbörja sin AT arbetar istället som ”vikarierande underläkare”, en tjänst som varken är reglerad eller har krav på handledning. Trots att de flesta är nya till yrket när de börjar tjänsten anger fem av tio att de inte haft någon handledare och fyra av tio att de inte fick delta i undervisning eller grupphandledning. Dessutom anger var femte som arbetar som ”vikarierande underläkare” att de arbetat som primärjour med patientansvar på akutmottagningen utan legitimerad kollega trots att det strider mot IVO:s principbeslut.

-Att läkare introduceras till yrket genom en oreglerad tjänst underminerar syftet med AT. Ännu värre är det också att tjänsterna dessutom åsidosätter arbetsmiljökrav och patientsäkerheten. Både underläkarna och inte minst patienterna förlorar på landstingen inte tar ett gemensamt ansvar och ökar AT-platserna, säger Jonas Ålebring

SYLF undersökning baseras på SYLF:s AT-ranking enkät för 2017. Sammanlagt besvarades enkäten av 2193 underläkare varav 1741 AT-läkare. Undersökningens svarsfrekvens är 67 procent.

Se samtliga regioner, landsting och sjukhus i pdf:r, skrolla ner!

http://www.slf.se/SYLF/AT-ranking/Vantetidsrapporten/

För mer information kontakta:
Shervin Vahedi, tfn 070 445 22 50