Besparingarna i Falkenberg saknar barnperspektiv

Angående besparingar Hej! Jag skriver till er i egenskap av generalsekreterare för Sveriges Makalösa Föräldrar. Vi är en riksorganisation för ensamstående föräldrar och deras barn, och bevakar frågor som är viktiga för ensamstående föräldrar. Jag har läst i tidningen att ni diskuterar besparingar inom kommunen och det är särskilt barn- och utbildningsnämndens sparbeting som jag vill belysa från vårt perspektiv. Vart fjärde barn växer upp med en ensamstående förälder. Vi företräder en stor grupp människor i Sverige, som har en ekonomisk standard som skiljer sig avsevärt från andra föräldrar och samhället i stort. Besparingarna på nittiotalet slog hårt mot många, men alla grupper utom en har återhämtat sig. De som skiljer sig från mängden är de ensamstående föräldrarna, och det slås fast gång på gång i bland annat Välfärdsbokslutet. En stor anledning till de stora skillnaderna är ensamstående föräldrars sysselsättning. De är i högre grad arbetslösa, arbetar deltid och en ensamstående kvinna med barn tjänar dessutom bara 54 procent av vad en sammanboende man med barn tjänar. Med detta underlag vill vi be er att ompröva de förslag som lagts inom följande områden: 1. Öppna förskolan Myndigheten för Skolutveckling skriver på sin hemsida ” Förutom den pedagogiska verksamheten är den en kanal för samhällsservice med en klart förebyggande funktion. Att satsa på öppna förskolan lönar sig därför i längden.” Vi vet att öppna förskolans betydelse har blivit större och vi vet också att kostnader som satsas på öppna förskolan har kommunen igen i det långa perspektivet. Samhället blir allt mer individualiserat och det behövs mötesplatser för föräldrar eftersom de inte längre finns lika naturligt. 2. Nattugglan Våra undersökningar visar att det ofta är ensamstående föräldrar som driver frågan om så kallade nattis, och en heltäckande barnomsorg är avgörande för ensamstående föräldrars möjlighet till full sysselsättning. När regeringen prioriterar att människor ska ut i arbete rimmar det illa att göra nedskärningar på barnomsorgen. 3. Avgift för maten i gymnasieskolan Att avgiftsbelägga maten i gymnasieskolan är inte bara tungt att bära för de ekonomiskt utsatta familjerna, utan kan också innebära att ungdomar hellre avstår från skolmaten. För många barn och ungdomar är skolmåltiden det rejäla mål mat de får varje dag. Innan ett förslag om avgiftsbelagda måltider drivs igenom borde kommunen titta på hur många som uppger att de i så fall kommer att avstå från att äta på skolan. Totalt står de besparingar som särskilt rör barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer 2,3 miljon kronor. Det är 40 procent av den totala besparingen som måste göras i nämnden. Jag vädjar till er att se över utrymmet för besparingar på andra områden. Det är inte bara barn till ensamstående föräldrar som är utsatta, 345 000 barn lever i fattiga familjer enligt Rädda barnen. Definitionen är ett hushåll med en sammanlagd inkomst som är lägre än 14021 kronor per månad. För dessa barn slår era förslag särskilt hårt. Helene Sigfridsson Generalsekreterare Stockholm 5 februari 2007