Svensk life science forskning är framgångsrik, men antalet kliniska prövningar oroar för framtiden

Efter tiotals år av forskning nådde tre kandidater fram till godkänd produkt under förra året. Närmare hälften av alla forskningsprojekt som nu testas i klinik inom läkemedel och bioteknik bygger på det goda samarbetet mellan akademi och industri. De protein-baserade läkemedlen blir en allt större andel av det totala antalet kandidater i pipelinen och uppgår nu till hälften av de projekt som nått klinisk prövning.  Terapiområdena cancer, följt av CNS (centrala nervsystemet) och infektion dominerar. Den nedåtgående trenden av antalet kliniska prövningar fortgår. Detta visar den årliga pipelinerapporten som sammanställer life-science branschens forsknings- och utvecklingsportföljer.

- Trots minskat antal kliniska prövningar ser vi en tillväxt av nya kandidater i ett ökat antal bolag. När trenden tycks gå mot att de stora läkemedelsföretagen minskar sin forskning ser vi att de små bolagen blir allt viktigare för storföretagens, säger Johan Järte, VD SwedenBIO. Vi ser det som ett kretsloppstänkande. De små behöver de stora och de stora behöver de små.

Undersökningen omfattar enbart projekt som forskas och utvecklas i Sverige. Deltagandet är frivilligt och genomförs som en webbaserad frågenkät. Värt att nämna är att den svenska pipelinen är lika stor som AstraZenecas totala.

SwedenBIO har tillsammans med Vinnova och Invest Sweden sedan 2006 genomfört pipelinerapporten, en årlig undersökning av produktportföljen hos svenska forskande life science-bolag. Mål och syfte med undersökningen är att kartlägga produktutvecklingen i dess olika faser för svenska läkemedelskandidater.

För ytterligare frågor kontakta Sara Gunnerås , projektledare för årets pipelinerapport,