DN slår in öppna dörrar

I Dagens Nyheter 2013-08-04 ”avslöjades” att svenska myndigheter säljer medborgarnas personuppgifter, som artikeln säger, utan vår ”tillåtelse eller vetskap”. DN citerar även sig själva och refererar till en tidigare artikel där man säger sig ”avslöja” att Bolagsverket säljer personuppgifter (2013-07-22).

På branschorganisationen SWEDMA funderar vi på vad det egentligen är DN har ”avslöjat”, men låt oss återkomma till det.

Rätt använda är de offentliga uppgifterna om oss ett verktyg som skapar fler arbeten, skarpare erbjudanden, lägre priser och bättre kundservice. Men självklart ska de inte missbrukas eller överutnyttjas. För att säkerställa att missbruk inte sker har vi både särskild och detaljerad lagstiftning och branschreglerande egenåtgärder. Den strikta lagstiftningen som reglerar hanteringen av personuppgifter omfattar exempelvis Personuppgiftslagen, SPAR-lagen, Offentlighets- och sekretesslagstiftningen och det EU-omfattande PSI-direktivet (som tvingar myndigheter att lämna ut viss information om medborgarna). Till det har vi delar av Marknadsföringslagen och marknadsföringsbranschens detaljerade etiska regelsystem, vars syfte är att säkerställa att uppgifterna hanteras på ett acceptabelt sätt.

Tvärtemot vad artiklarna i DN vill göra gällande är den reglerade tillgången till våra enklare personuppgifter ett välkänt faktum som vi genom åren både lärt oss förstå och i många fall välkomna. Statens personadressregister, SPAR, har till exempel funnits och använts i över 30 år, hela tiden reglerat av bland annat den ovan nämnda SPAR-lagen. Att myndigheter tar betalt för att lämna ut uppgifterna beror antingen på att myndigheten är avgiftsfinansierad (som till exempel Bolagsverket) eller att man har direktiv om att inte belasta skattebetalarna för hanteringskostnaden.

Förutom att registren över vilka vi är och var i landet vi bor, betraktas som öppna och offentliga, är de också ett grundläggande hjälpmedel för företag, organisationer och myndigheter att bedriva sina respektive verksamheter. För att nå medborgarna måste man kunna ta reda på vad de heter och var de bor. Alternativet är att låta såväl näringsliv som offentlig sektor arbeta i blindo. Resultatet skulle bli massiva, svepande informations- och marknadsföringskampanjer som trots sämre träffsäkerhet skulle skapa ökade kostnader och mer irritation hos konsumenterna.

Nyckelordet här är relevans. Det är relevans försäkringsbolagen siktar efter när de hämtar ut ägarinformation om nyregistrerade bilar. Samma relevans söker Villaägarförbundet när de hämtar information om nyblivna villaägare. Och samma relevans har ett bokförlag i tankarna när de letar universitetsstuderande. Ju högre relevans, desto bättre erbjudanden, till större nytta för mottagarna.

Relevansens andra sida är integritet och har att göra med möjligheten att tacka nej. För den som inte vill finnas med i uttag som görs i de öppna registren finns flera möjligheter. Ett av de enklaste är att begära spärr i registret NIX-adresserat, mer info finns på www.nixadresserat.se.

Det finns en del att säga om den retorik som återfinns i de två DN-artiklarna. Ett ”avslöjande” kräver att det faktiskt finns något att avslöja. Så är inte fallet här. Att våra enklaste personuppgifter betraktas som offentliga uppgifter är inte okänt. Att våra myndigheter lämnar dem vidare enligt offentlighetsprincipen är inte heller okänt. Tvärtom är det en grundförutsättning för vår demokrati. Och har varit så i princip lika länge vi haft möjligheten att föra register. DN:s artiklar om ”avslöjande” utgår från felaktiga premisser. Branschorganisationen SWEDMA står gärna till tjänst om DN med flera vill veta mer om hur hanteringen av personuppgifter fungerar.

Eva-Lotta Laurin, vd SWEDMA
Jonas Edström, styrelseordförande SWEDMA