Tandimplantatets fader har lämnat oss

Per-Ingvar Brånemark har gått ur tiden 85 år gammal. Brånemark revolutionerade tandvården genom att utveckla ett koncept för permanent förankring av implantat i käkarna. Han var också den som upptäckte metallen titans goda egenskaper.

Som professor i anatomi och läkare var Brånemark en pionjär på tandvårdsområdet. Han var Calle Hagmans lärare i två omgångar. De träffades första gången när Hagman studerade till tandläkare 1968. Då undervisade Brånemark i anatomi. 

- Femton år senare deltog jag i en av de första 5-poängsutbildningarna för allmäntandläkare för behörighet att bedriva implantatverksamhet. Då föreläste Brånemark. Fram till dess hade den verksamheten varit förbehållen specialister, säger Calle Hagman, tandläkare i Åsa med estetiskt intresse, som bloggar på egna www.callehagman.se/calles-blogg

- Ingen svensk har betytt så mycket för dagens tandvård som Brånemark. Titanimplantat är idag en rutinbehandling världen över, inklusive i Åsa, Halland, fortsätter Calle Hagman.  

Som titanbehandlingarnas fader har Brånemark skördat en rad internationella utmärkelser och hedersdoktorat. År 2011 belönades han med ”European Inventor Award” i klassen Lifetime achivement, vilket är det mest prestigefyllda uppfinnarpriset i Europa.

- Tyvärr fick han inte det Nobelpris han så väl förtjänat. Ibland är det en nackdel att vara svensk, avslutar Calle Hagman. 

FAKTARUTA BRÅNEMARK OCH TITANIMPLANTATET: 

Vid djurexperimentella undersökningar fann Brånemark i början av 1950-talet att observationsinstrument av titan som hade opererats in i benvävnad kom att bli fast förankrade. Denna förmåga hos benvävnad att fästa direkt vid ytor av titan kom att benämnas osseointegrering. Brånemark insåg att processen kunde utnyttjas för implantat inom sjukvård och tandvård. Den mest omfattande användningen gäller tandproteser som fästs i käkbensförankrade titanskruvar. Ett första sådant ingrepp utfördes 1965. Brånemark-metoden har sedan fått mycket stor användning i svensk och internationell tandvård. Ytterligare utveckling har medfört att osseointegrering utnyttjas vid förankring av vissa hörapparater, av proteser för öron, näsa och ansiktsrekonstruktioner, av ledproteser i händer och av extremitetsproteser.

Källa: Nationalencyklopedin