Nyhet -
Straffa inte fjärrvärmen!
I en debattartikel i Dagens Samhälle den 28 juni (läs här) menar skribenterna att energiåtervinning av avfall hindrar Sveriges klimatarbete. Argumentationen bygger tyvärr på en rad felaktiga påståenden om energiåtervinning av avfall, det svarar nu företrädare för tre energibolag bland andra Klas Gustafsson, vice vd på Tekniska verken i Linköping.
Att försämra fjärrvärmens möjligheter som uppvärmningsform i Sverige bidrar inte till samhällets förmåga att minimera, sortera bort och nyttiggöra avfall innan det når våra kraftvärmeverk.
Det svenska avfallssystemet bygger på principen att avfall ska återvinnas så högt upp som möjligt i avfallshierarkin. Innan avfall energiåtervinns passerar det ett antal steg där olika fraktioner skiljs ut till annan återvinning. Tidningar och förpackningar sorteras ut för materialåtervinning, matavfall avskiljs för biogastillverkning och så vidare. Det restavfall som sedan blir över går till energiåtervinning. Visst finns brister i detta system, exempelvis slarv med källsorteringen men det viktiga är målsättningen: avfall som kan tas omhand på annat bättre sätt ska inte gå till energiåtervinning.
Av det avfall som slutligen energiåtervinns är en mycket stor del rejekt från materialåtervinningsindustrin. Faktum är att återvinningsindustrierna är en av kraftvärmens största avfallslämnare och skickar oss årligen ungefär lika mycket avfall som de samlade svenska hushållen. Skulle det avfallet kunna ha återvunnits effektivt högre upp i avfallshierarkin? Knappast. Den svenska återvinningsindustrin är mycket kompetent och lämnar förhoppningsvis inte ifrån sig avfall som skulle kunna nyttiggjorts i deras verksamhet. Det material, till exempel plast, som ratas av återvinningsföretagen är vanligen mycket slitet, kontaminerat och inte önskvärt att återföra till samhället. Sanningen är att energiföretagen inte behöver plasten – men plasten behöver oss.
Debattartikelns undertecknare argumenterar mot energiåtervinning av avfall som om det vore ett kommunicerande kärl med materialåtervinning. Så är inte fallet. I själva verket kompletterar metoderna varandra med största möjliga praktiska klimatnytta som följd.
När det gäller den avfallseldade kraftvärmens klimatpåverkan så bygger debattörernas argumentation på en mycket snäv systemsyn baserad på utsläppen från själva anläggningarna. För att korrekt bedöma kraftvärmens klimatpåverkan krävs ett bredare perspektiv. Årligen slängs mer än 100 miljoner ton avfall på soptippar inom EU där det läcker stora mängder metangas vilket är en ungefär 34 gånger kraftigare växthusgas än koldioxid. De flesta länder i Europa saknar egen förmåga till energiåtervinning och den som finns är jämförelsevis ineffektiv då stora delen av energiproduktionen kyls bort. Det är i ljuset av de alternativen vi måste beakta svensk avfallsimport för energiåtervinning. Dagens import av avfall ger således avsevärt minskade globala utsläpp av växthusgaser som vid överstiger de lokala utsläppen från våra skorstenar.
Till skillnad från debattörerna anser vi att samhällets avfallsutmaningar bäst hanteras genom åtgärder högt upp i avfallshierarkin och helst innan avfallet överhuvudtaget uppstår. På olika sätt måste vi minska mängden avfall som tillförs samhället, snarare än att sparka på enskilda återvinningsmetoder. Att försämra fjärrvärmens möjligheter som uppvärmningsform i Sverige bidrar inte till samhällets förmåga att minimera, sortera bort och nyttiggöra avfall innan det når våra kraftvärmeverk.
Klas Gustafsson, vice vd, Tekniska verken i Linköping AB
Niklas Gunnar, vd Mälarenergi AB
Anders Östlund, vd Öresundskraft AB
För mer information, kontakta gärna:
Klas Gustafsson, vice vd, Tekniska verken, 013-20 82 17
klas.gustafsson@tekniskaverken.se
Ämnen
- Miljö, energi
