Förslag till arkitekturprogram väcker debatt

Vid Stockholms stadsbyggnadskontors seminarium i september hade den inbjudna panelen starka åsikter om samrådsförslaget till arkitekturprogram för Stockholm. Arkitekten och konstnären Elin Strand Ruin från Tema var en av dem.

I samband med att Stockholms stad tog fram en ny översiktsplan, Promenadstaden, som antogs 2010, beslöt staden också att för första gången ta fram ett arkitekturprogram. Detta ska bli ett tematiskt tillägg till översiktsplanen och en strategi för Stockholms framtida gestaltning. Arkitektoniska gestaltningsprogram finns i flera europeiska städer, bland annat i Köpenhamn.

Från den 13 juni till 20 september 2011 pågick ett samråd kring stadsbyggnadskontorets förslag till arkitekturprogram vilket fått namnet Arkitektur Stockholm – En strategi för stadens gestaltning. Stockholms stad gick ut brett för att få respons på förslaget både från allmänheten – bland annat genom en välbesökt utställning i Kulturhuset under sommaren 2011– och genom en rad seminarier på Färgfabriken sedan maj 2010.

Den 13 september bjöd Stadsbyggnadskontoret in till ett eftermiddagsseminarium på Färgfabriken för att diskutera programförslaget. En av de fem personer som hade bjudits in för att kommentera och debattera förslaget var Elin Strand Ruin, arkitekt och konstnär som arbetar på Tema i Stockholm. Övriga inbjudna gäster i panelen var Catherina Fored, direktör Sveriges Arkitekter, Per Wirtén, författare och frilansskribent, Mark Isitt, arkitekturskribent och Tomas Lewan, arkitekt Nyréns.

Visar hur Stockholm ska stärkas
Arkitekturprogrammet ska svara på frågan hur kvaliteten på stadsbyggnaden i Stockholm ska höjas och hur staden ska stärkas på det sätt som översiktsplanen säger. I det skick som har gått ut på samråd är Arkitektur Stockholm dock inte en slutgiltig produkt. Planen är sedan att dokumentet ska klubbas i kommunfullmäktige under våren 2012 och bli ett juridiskt bindande dokument.

Själva idén är att presentera en sammanfattning av läget i projektet nu och be alla reagera på det, förklarade stadsarkitekten Karolina Keyzer vid seminariet.

En utgångspunkt är att Arkitektur Stockholm ska fungera som ett kompletterande dokument till Promenadstaden - Översiktsplan för Stockholm - och verka för dess grundvision att fysiskt sammanlänka staden i största möjliga mån.

Man vill bryta ned skillnaden mellan utanför och innanför och bygga en helhet, även om man samtidigt bygger vidare på de olika stadsdelskaraktärer som finns. Ny arkitektur ska också tillåtas lämna tydliga avtryck i stadsbilden, så att varje tid bidrar med sina "årsringar" på vitt skilda sätt. Därför vill staden hitta bättre sätt att få fram spännande idéer från arkitekter och i högre grad utnyttja parallella uppdrag och arkitekttävlingar.

– När vi tidigare har pratat kvaliteter i Stockholm har det inte handlat så mycket om arkitektur. Nu tittar vi på arkitekturens möjligheter, sade Karolina Keyzer.

– Äntligen ska Stockholm våga producera vackrare, mer spännande och intressant arkitektur, utlovade stadsbyggnadsborgarrådet Regina Kevius i sitt anförande på seminariet.

Samrådet har genererat en stor mängd synpunkter och inspel som nu går in i processen med att ta fram ett slutgiltigt arkitekturprogram, enligt plan innan 2011 års slut. Men Karolina Keyzer betonade att det även därefter kan justeras, bland annat knutet till de lärdomar som dras i pilotprojekt som Norra Djurgårdsstaden, där programmet ska prövas mot verkligheten.

Missar vision om hållbar stad
Den inbjudna panelen fick i tur och ordning komma med sina kommentarer på förslaget. Först ut var Temas Elin Strand Ruin som uttryckte sin glädje över Arkitektur Stockholms positiva tro på arkitekturen och viljan att låta moderna tillägg stärka den äldre arkitekturens position. Hon menade att det finns ett uppdämt behov av att låta arkitekturen blomma i huvudstaden. Vidare menade Elin att det i dag finns en ny viktig uppgift för Stockholms stad som också borde sätta sin prägel på arkitekturprogrammet för Stockholm, men som idag inte syns.

– I Vision 2030, som Översiktsplanen - Promenadstaden utgår ifrån, målas bilden upp av Stockholm som en framtida världsledande, miljömedveten stad med målet att vara fossilfri 2050. Denna vision av hållbar tillväxt utifrån ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv tas inte på allvar i Arkitektur Stockholm, sade hon.

I stället för att diskutera de brännande och kritiska beslut som vi kommer att ställas inför om vi ska leva upp till de högt ställda målen, så upprepas enligt Elin Strand Ruin en 'förtätnings-matris' som ett recept som ska appliceras i alla områden. Tanken är att förtätning och ökad service skapar en attraktiv, kreativ och dynamisk boendemiljö som också leder till ökad trygghet.

Hennes idé för att råda bot på bristerna i Arkitektur Stockholm är att slå ihop det med det parallella gestaltningsprogrammet för park- och naturområden som nu ligger utanför och tidsmässigt ett steg efter arkitekturprogrammet. Detta, menade hon, skulle ge en möjlighet att formulera ett radikalare styrdokument för en hållbar stadsutveckling som matchar visionerna om en på djupet hållbar ekonomi och på så sätt formulera en rad nya utmaningar för arbetet med arkitektur.

Gott om kritik
De övriga inbjudna till seminariets panel hade alla sin egen infallsvinkel och specifika kritik mot programförslaget. Journalisten Mark Isitt tyckte till exempel visserligen att det fanns välkomna och starka idéer om stadslivet i Arkitektur Stockholm, men hade gärna sett mer mod och vilja att bygga spektakulärt.

När Karolina Keyzer avslutade seminariet förklarade hon återigen att själva idén med sommarens samråd var att få in kritik och synpunkter. Hon uppmanade alla att skriva ned sina åsikter och skicka in dem innan samrådets slut den 20 september.

– Målet är att höja kvaliteten på arkitekturen i Stockholm. Det finns en uppdämd frustration, så hjälp oss komma förbi det på ett konstruktivt sätt, som hon uttryckte sig.

Stadsbyggnadskontorets ambition att bjuda till en bred och öppen arbetsprocess Arkitektur Stockholm känns som starten på en ny era på Stadsbyggnadskontoret. Dock upplevdes tiden mellan den 13 september, då det fanns ett faktiskt utkast att analysera och kritisera, och den 20 september då remisstiden tog slut, som väl kort.