Med BIM kan projektörer optimera sina lösningar

Det idag dominerande CAD-programmet kom i sin första version redan för snart 30 år sen och har, trots uppdateringar, mest varit en digital variant av ritplankan. Men nu är ett rejält systemskifte på gång. En fördel är att projektörer kan fokusera på sina idéer och lösningar.

Av Henric Rosenius, Tema. Publicerat i Husbyggaren nr 4 2009.

Dataprogram brukar vara moderna ting med kort livslängd. Knappt är programmet inköpt innan det är dags för något helt nytt. Annat är det i CAD-branschen. Det CAD-program som har dominerat i byggbranschen, AutoCAD, har i år 27 stycken ljus på tårtan. År 1982 kom den första versionen. Visst har mycket hänt sedan dess, med anpassade applikationer och nya versioner nästan varje år. Men i grund och botten är det en vidareutveckling av ett gammalt program.
Från början var det en direkt digital variant av ritplankan. Streck, cirklar och texter hade samma funktion och samma "intelligens" som strecken på ritfilmen. Bara lite enklare att ändra och kopiera än på pappret. Under åren har det utvecklats tekniker för layouter, externa referenser och objektsteknologi. Allt för att effektivisera ritningsproduktionen och underlätta samordningen inom projektet. En del kallar det 3D-projektering, ja till och med BIM. Men jag vill nog lägga mer vikt vid de begreppen. Det handlar ju ändå bara om en trimmad ritplanka.

Kan knåda byggnaden
Om allt bara skulle handla om att producera pappersritningar så fort och effektivt som möjligt duger denna typ av program. Men det är ju mer än så som sker under en projektering. Att enkelt kunna "knåda" byggnaden för att testa olika utformningar, att visuellt kunna kommunicera med kunden, att i alla lägen ha full koll på byggnadens alla komponenter med dess utbredning samt kunna återanvända informationen.
Redan på 1980-talet fanns program som gick steget längre än bara efterlikna ritplankan. Som kunde bygga upp en virtuell 3D-modell av hela byggnaden och därifrån plocka ut ritningar, förteckningar och bilder. De flesta visste att sådana program fanns och "om några år" skulle alla använda sådana program.
Men det höll sig bland entusiasterna och "några år" blev till decennier. Klena datorer, brist på nationella anpassningar, svårigheter att samordna mellan discipliner och en allmänt trög bransch är några av orsakerna. Och så länge de gamla ritplankeprogrammen var bättre på att producera pappersritningar behöll de sin dominans. Programmen och branschen har behövt lång tid att mogna.

Systemskifte på väg
De senaste åren har det dock hänt mycket. Nu är vi mitt i det systemskifte till BIM vi trodde skulle ske för tio år sedan. Den kritiska massan är passerad och då går det fort. Jag tänker främst på program som Revit, men även ArchiCAD och Microstation som tidigt låg långt fram i utvecklingen.
Det som sker nu ger stora möjligheter men också utmaningar. En av de största utmaningarna är utbildning och erfarenhet. CAD-program är inga enkla system, det tar år att lära sig använda dessa effektivt. Moderna CADsystem är strukturerade på ett helt annat sätt, så även de gamla CAD-rävarna får lära sig på nytt från grunden. Kanske en ny chans för den som aldrig kom igång med CAD och nu står jämsides med sin CAD-erfarna kollega?

Objekt hänger ihop
När man bygger upp 3D-modellen upptäcker man att det inte är lika lätt att "fuska till" ett visst utseende på ritningen. Ett moment som i det gamla CAD-programmet fixades med två streck kräver plötsligt riktigt klurande att få till. Att skapa en korrekt trappa i 3D med vilplan och trappnos görs busenkelt på några minuter, men att justera den där lilla linjen i en vägganslutning på en 2D-ritning är plötsligt nästan omöjligt.
Ritplankeanhängarna påpekar skadeglatt att det var bättre förr. Men ska man få ut ett mervärde ur modellen måste det göras på rätt sätt, det ställer högre krav på ritarbetet. Talesättet "skit in - skit ut" gäller i högsta grad även för BIM.
    I en BIM-modell hänger alla objekt ihop. En vägg går mellan två bjälklag och det är våningshöjden som ger vägghöjden. Ändras våningshöjden följer vägghöjden snällt med. Detta är styrkan i BIM. Flyttar man en vägg följer dörrar och vägganslutningar med, alla ritningar som påverkas uppdateras automatiskt och det finns inte ett spår kvar som antyder att väggen tidigare hade ett annat läge.
    Detta spar mycket tid i ritarbetet och minskar risken för att olika ritningar inte stämmer överens. Samtidigt finns det en, om än hanterbar, risk i detta. Råkar man av misstag flytta väggen någon decimeter finns det ingenting som antyder att något är på tok. Undertak, måttsättning, sektioner med mera har ju direkt anpassat sig till väggens nya läge. Allt ser lika snyggt och prydligt ut som någon sekund innan.
    Detta kräver vaksamhet, nya rutiner i projekteringen och ett nytt sätt att granska ritningar. Det är större risk att hela byggnaden är ett par decimeter för lång än att det saknas ett fönster i uppställningen.
Det rådande filformatet för samordning mellan konsulter, underlagsritningar och vid leverans av relationsritningar är dwg-formatet. Det är ett väl inarbetat format som alla kan hantera. En ITsamordning är ren formalia där man främst stämmer av vem som gör vad. Med BIM är man tillbaka till konverteringar, utredningar och extra IT-samordningsmöten. Tyvärr kommer detta att vara vardag i många år framöver. Öppnar för mer kreativitet Det mest spännande med BIM är att den möjliggör nästa steg i utvecklingen. Modellen som byggs upp kan användas till en mängd olika ändamål. Eftersom objekten är uppbyggda med "intelligens" kan andra system tolka och bearbeta informationen. Det kan vara för areaberäkningar, kalkyler, akustikanalyser eller produktionsplanering. 
    Byggnadens energi- och miljöbelastning kan analyseras och effektiviseras.
Många av dessa verktyg finns redan idag, men de kräver en hel del handpålägg eller att modellen byggs upp i ett annat system. Detta kommer framöver att bli enklare och mer direkt integrerade i modellen, analyserna kan ske i realtid. Ändrar arkitekten väggtyp mellan två rum visas direkt hur det påverkar ljudisoleringen och produktionskostnaden. Vi är inte riktigt där ännu, men tekniken och möjligheterna finns.
    En underskattad fördel med BIM är den kreativa miljö det innebär för projektören. Fokus flyttas från administration och ren ritningsproduktion till att skapa en virtuell modell där olika idéer kan testas, lösningar kan optimeras och visualiseras. Man låter datorn sköta det den är bra på och användaren kan lägga energin på sin profession.