Säkerhets- och försvarsfrågor mitt i politiken

Försvarsberedningens slutrapport analyserar svensk försvars- och säkerhetspolitik, och utformningen av det militära försvaret 2021-2025. Fokus i den politiska debatten har handlat om de fyra borgerliga partiernas avhopp, men rapporten rymmer också intressant analys av bl.a. EU:s solidaritetsklausul och Europeiska försvarsfondens finansiering.

Försvars- och säkerhetspolitik var för några år sedan en ganska marginell del av politiken. I dag är det tvärtom så att de frågorna står högt upp på dagordningen och hamnar mitt i det politiska spelet. För Teracom är det inget nytt att vara engagerade i dessa frågor. Tvärtom har det alltid varit viktigt för oss att leva upp till vår roll inom civilt försvar och totalförsvar, i och med att Teracom har ansvar för utsändningen av public service, inklusive beredskapskanalen P4, utsändningen av varnings- och informationssystemet VMA (Viktigt meddelande till allmänheten) och driften av blåljusnätet ”Rakel”.

I förra veckan lämnade Försvarsberedningen sitt slutbetänkande. Försvarsberedningen utses av regeringen med främsta syfte att förankra inriktningen av försvarspolitiken hos riksdagens partier. I ett tidigare betänkande från december 2017 (”Motståndskraft”) har Försvarsberedningen gått på djupet i frågor kring civilt försvar och totalförsvar. Nu lämnas slutbetänkandet, men eftersom det råder oenighet om hur långtgående åtaganden som ska lämnas i det här skedet för vissa finansieringsfrågor har de fyra borgerliga partierna hoppat av och valt att inte medverka i att underteckna detta slutbetänkande.

I rapporten har jag noterat några intressanta analyser om EU-samarbetet, t.ex. en utvecklad syn på EU:s solidaritetsklausul och hur den kan tänkas fungera gentemot Storbritannien, efter Brexit, och den tunga finansieringsfråga som följer av EU:s försvarsfond. När det gäller solidaritetsklausulen efter Brexit vill Försvarsberedningen att EU-systemet ska försöka knyta britterna kvar till det som vi har. Eller, som Försvarsberedningens huvudsekreterare Tommy Åkesson uttryckte det vid ett seminarium på Krigsvetenskapsakademien, ”vägen till London går via Bryssel”. Inom den civila beredskapen har vi konkret fått känna att solidariteten fungerar inom Europa, inte minst under skogsbränderna förra sommaren då polska brandsoldater och italienska vattenbombarplan hjälpte Sverige med släckningsarbetet.

Den europeiska försvarsfonden (EDF, European Defence Fund) som ska bidra till försvarsindustrins innovationskraft behöver finansieras, påpekar Försvarsberedningen, och där lär den svenska andelen landa kring 700 miljoner kronor. Det är nog något som det inte tagits tillräcklig höjd för i diskussionen om finansieringen av försvaret, menar beredningen.

Vi på Teracom har tidigare uppmärksammat de frågor om civilt försvar som tagits upp av Försvarsberedningen, bl.a. vid det här seminariet. Vi medverkade i Folk och Försvars rikskonferens i januari och lyfte då bl.a. frågor om näringslivets roll i totalförsvaret och tanken på ett cyber-hemvärn.

Johan Petersson, chef för säkerhet och kommunikation