Zar Simeon - Vin från Bulgarien

Vin från trakernas land

Mellan Egeiska havet, Marmarasjön och Svarta havet hittar vi ursprunget till vår kultur. Trakernas land var ett kungarike som tillhörde Alexander den stores rike. Idag motsvarar området delar av Grekland, Turkiet och Bulgarien. Det är inte förvånande att våra viktigaste kulturarv – vinet – har en lång tradition här. Vid Svarta havskusten finns de äldsta fynden från en vinkultur som sträcker sig tusentals år tillbaka i tiden.

Odysseus irrfärder

Det trakiska vinet omnämns redan i Homeros Odysséen från omkring 700 f.Kr. ”En påse i getskinn över axeln till brädden fylld av starkt sött vin som en gång skänktes mig av Maron, son av Euanthes, som är Apollons präst vid berget Ismaros.” Odysseus försöker stjäla lite getost från cyklopen Polyfemos,men avslöjas och tvingas använda stor list för att undkomma tillsammans med några av sina följeslagare. Han berusar cyklopen med trakiskt vin för att göra honom mer medgörlig.

En gång Trakien – idag tre länder

Det område som en gång utgjorde Trakien är idag uppdelat på den lilla provinsen Thráki i Grekland (8 586 km²) och hela den europeiska delen av Turkiet (23 384km²). Cirka 57 % av det gamla kungariket ligger i dagens Bulgarien. I alla områden har vinodlingen utvecklats i olika riktning. Det söta och starka svarta vinet som dracks under Odysseus tid är idag både torrare och mindre alkoholhaltigt. I den grekiska delen dominerar druvsorten Xinomavro eller Mavro Naoussis (det senare namnet en direkt översättning av sursvart). Den mörka druvsorten odlas i hela norra Grekland och har en hög tanninhalt och syra. Den behöver lagras

för att utveckla hela sin potential. Turkiet har förlorat mycket av sin betydelse som vinland. Många troende muslimer väljer att helt avstå från alkohol och under lång tid producerades nästan bara bordsdruvor och russin. Sedan några år tillbaka ökar vinodlingen igen tack vare odlare som drar nytta av den stora potentialen för vin. Uppskattningsvis finns det fortfarande över tusen okända druvsorter i Turkiet. Ett centrum för vin är Trakien och de dominerande rödvinsdruvorna är Papazkarası, Adakarası och Karaseker vid sidan av internationella sorter som Gamay, Pinot Noir och Cinsault.

”ÄNTLIGEN SKÄNKER HAN MIG VINET I TOLV PRÄGLADE KRUS – SÖTT OCH RENT, EN DRYCK FÖR GUDAR!” ODYSSEUS

Vin i Bulgarien

I Bulgarien har vinodlingen sedan tidig medeltid framförallt utvecklats i klostren. När Bulgarien erövrades av turkarna år 1393 innebar det ett stopp för den bulgariska vinodlingen och detta varade i 500 år. Produktionen återupptogs igen efter det första världskrigets slut, men avbröts åter när det andra världskriget bröt ut. Under kommunisttiden var vinodlingen mycket begränsad och stora delar av vinstocksbestånden förstördes. Det var inte förrän muren föll och öst öppnades mot väst som uppsvinget kom. De bulgariska vinodlarna behövde kunskap en från väst för att återupprätta och utveckla en vinproduktion som höll internationell standard.

Santa Sarah och Zar Simeon

En som tidigt såg potentialen i den bulgariska vinodlingen är Ivaylo ”Ivo” Genovski. Han är född i Bulgarien, men levde länge i Berlin innan han återvände till hemlandet på 1990-talet för att bygga upp ett Garage Winery. Eller snarare ett Caravan Winery, eftersom Ivo och hans två medgrundare startade vingården Santa Sarah med tre husvagnar och några få kontrakt med lokala småbrukare i omgivningarna runt det gamla vinsamhället Nova Zagora. De odlade noga utvalda druvor – framförallt Cabernet och Merlot som sedan länge är inhemska i Bulgarien.

Hawesko (Hanseatische Wein und Sekt Kontor) var en av de första samarbetspartners som Ivo producerade vin åt. Snart valde man den exklusiva etiketten Zar Simeon som anspelar på Bulgariens korta tid som monarki. Idag har vinmakarna från Santa Sarah en egen vingård med 40 hektar mark i Goritza i den södra delen av Trakien. Utöver franska druvsorter odlas även urgamla bulgariska sorter som Mavrud och Melnik.

Santa Sarah tillhörde redan från början eliten bland de bulgariska vinproducenterna. Klimatmässigt har man goda förutsättningar, inte minst för förstklassiga rödviner. Sydtrakien ligger på samma breddgrad som
Toscana och Rioja. Klimatet är kontinentalt och gynnsamt för vinodling tack vare de svalkande vindarna från Svarta havet. Dessutom har hela landet en god vattenförsörjning. Vingården håller internationell klass tack vare vinmakarnas stora kunskap och den höga standarden i vinkällaren. Man använder fat av såväl fransk, kalifornisk, tysk och bulgarisk ek. Idag får de bulgariska vinerna allt högre anseende utomlands och det har medfört att vinodlare från exempelvis Bordeaux har valt att investera i landet.

Text: Christoph Raffelt