Det lönar sig att arbeta i Sverige

Hur mycket pengar man tjänar i Sverige beror i hög grad på ens ansträngningar. Det hävdade Markus Jäntti, professor vid Institutet för social forskning på Stockholms universitet, när han och Andreas Bergh, välfärdsekonom vid forskningsinstitutet Ratio, diskuterade jämlikhet på ett lunchseminarium på Timbro på tisdagen.

I Sverige handlar jämlikhetsdebatten mer om vad som ska vara jämlikt än om huruvida jämlikhet i sig är eftersträvansvärt. Andreas Bergh beklagade att diskussionen ofta handlar om inkomstskillnader på årsbasis.

- Måttet årlig disponibel inkomst som SCB tar fram och som bland annat LO använder sig av bygger inte bara på mätbar statistik utan också på olika antaganden om hushållens levnadsomkostnader. Exempelvis antas människor som lever tillsammans vara rikare än de som lever ensamma. Det är i måttet ideologin ligger och det vore mer rättvisade att mäta människors livsinkomster, sade Andreas Bergh.

Markus Jäntti har i sin forskning vid Stockholm universitet undersökt varför människor i Sverige når ekonomisk framgång och funnit att individuella ansträngningar faktiskt spelar en avgörande roll.

- En stor del av inkomstskillnaderna i Sverige beror faktiskt på de val individer fattar och de ansträngningar som görs, sade Markus Jäntti.

Andreas Bergh sade sig vara imponerad av Markus Jänttis välfärdsforskning och menade att den låg i absolut framkant. I jämförelse med många andra nationalekonomiska studier är Jänttis resultat dessutom möjliga att förstå även för en bredare intresserad allmänhet.

- Det finns ingen anledning att nöja sig med LO-rapporter om man är seriöst intresserad, sade Andreas Bergh och rev ned skratt från publiken.

Samtalet handlade också om den hett omdebatterade boken Jämlikhetsanden. I den påstår författarna Richard Wilkinson och Kate Pickett att länder som har små inkomstskillnader också är bättre i en lång rad avseenden. Bland annat påstås befolkningen vara vid bättre hälsa. Andreas Bergh, som tidigare riktat skarp kritik mot hur författarna använder sig av statistik för att hävda sina slutsatser, tyckte att förekomsten av ohälsa i ett land var mindre intressant att titta på än hur ohälsan var fördelad mellan olika befolkningsgrupper. Den distinktionen har författarna till Jämlikhetsanden missat, menade han.

Markus Jäntti, som visserligen inte hade läst boken, var dock inte särskilt imponerad av det han hört andra berätta.

- Livet är för kort för att ägnas åt sådana böcker, sade han.