Pressmeddelande -
Ny bok: Hatets och illviljans kolportörer
De som påstår att debattklimatet har blivit hårdare i Sverige saknar fog för sina påståenden. Det menar Lars Anders Johansson, journalist och idéhistoriker, som har undersökt pressdebatten om näringslivets opinionsbildningsinsatser under 70-, 80- och 90-talen.
I boken Hatets och illviljans kolportörer – om mediebilden av näringslivets opinionsbildning 1970 – 2012 skildras hur ett Sverige där det ansågs chockerande att näringslivets företrädare överhuvudtaget tog del i samhällsdebatten förvandlades till ett land där till och med den socialdemokratiska partiledaren slår fast att näringslivet inte är något särintresse.
- Den hatretorik som i dag brukas av ett fåtal radikala skribenter på kultur- och ledarredaktioner och som få tar på allvar betraktades för bara trettio år sedan som helt normal bland ledande politiker och samhällsdebattörer, säger Lars Anders Johansson.
Det var statsminister Olof Palme som 1981 beskrev näringslivets opinionsbildare som ”Hatets och illviljans kolportörer mot svensk arbetarrörelse”, eftersom de motsatte sig införandet av löntagarfonder.
- Tanken på att Fredrik Reinfeldt skulle tala om sina politiska motståndare i liknande ordalag är så främmande att man förstår hur långt vi har kommit från 80-talets uppskruvade tonläge, säger Lars Anders Johansson.
Hatets och illviljans kolportörer är berättelsen om hur näringslivets opinionsbildare förändrade det svenska debattklimatet och gjorde Sverige till ett bättre land att leva i.
För mer information kontakta
Lars Anders Johansson, författare
Tel +46 739 25 60 17, lars.anders.johansson@timbro.se
Anna Hamnegård, förlagsansvarig Timbro
anna.hamnegard@timbro.se
Ämnen
- Politik
Kategorier
- Hatets och ilviljans kolportörer
- Näringslivets Opinionsbildning
- debattklimat
- lars anders johansson
Timbros uppdrag är att utveckla idéer och långsiktigt bilda opinion för marknadsekonomi, fri företagsamhet, individuell frihet och ett öppet samhälle. Vi tror på allas rätt att forma sitt eget liv, i sin egen takt och att ta ansvar för detsamma. Allra viktigast för arbetet i en tankesmedja är att engagera intressanta personer, eftersom det är människor som utvecklar, formulerar och bär idéer.
