Religionens inflytande i samhället kan inte nonchaleras

– Insikten i religionens värde och betydelse för varje enskild individ visar att människors religiositet varken säger något om deras förmåga att fungera i samhället, deras bildning eller deras politiska ambitioner, säger fil dr Eli Göndör, redaktör och medförfattare till antologin Religionen i demokratin - ett politiskt dilemmas återkomst, som presenterades på Timbro den 24 april vid ett fullsatt seminarium.

Trots utbildning och hög levnadsstandard har religionen inte försvunnit, utan finns kvar som en naturlig del i människors vardag. En ny religiös mångfald har vuxit fram i Sverige. Genom sina kyrkor och moskéer gör den anspråk på det offentliga rummet. I teorin kan en tydlig gräns dras mellan civilsamhället och staten. I praktiken är det mycket svårare, inte minst på grund av religionens gränsöverskridande natur. Ingen kan förbjuda politiker att vara religiösa.
Huruvida en religiös politiker styrs av rationella idéer med samhällets bästa för ögonen, eller av apokalyptiska föreställningar om jordens undergång eller messias ankomst, vet bara denne själv. Men i någon mening är politik och religion sammanblandade i samma stund som en religiöst övertygad person får politiskt ansvar. Inte heller kan religiösa samfund hindras från att engagera sig i civilsamhället, vilket lätt kan förstås som politiska initiativ. 

– Å ena sidan försöker sekulära demokratier upprätthålla principen om religionens plats i civilsamhället, tydligt avskild från den politiska sfären. Å andra sidan bygger demokrati sin legitimitet bland annat på att grupper organiserar sig för att driva sina frågor, och på liberala principer om åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Det kan förstås som en outtalad invit även till religiösa grupper att organisera sig för att värna sina intressen, säger fil dr Eli Göndör.

Till antologin bidrar: professor Lars Dencik, fil dr Andreas Johansson Heinö, teol dr Susanne Wigorts Yngvesson samt journalisterna och författarna Andreas Ekström, Torbjörn Elensky, Thomas Gür och Nathan Shachar. Deras texter problematiserar religionsbegreppet, men resonerar också kring förhållandet mellan religion och den sekulära demokratin med utgångspunkt i religiositetens och religiösa gemenskapers förändring.

För recensionsex. kontakta Anna Hamnegård, anna.hamnegard@timbro.se

För mer information
Eli Göndör
eligondor@hotmail.com
070-366 49 41