Att inte lättvindigt ge barn en neuropsykiatrisk diagnos och medicinera ”oönskat beteende”

Nyligen följde två av Tjust Behandlingsfamiljers psykologer upp vårens interna föreläsning om neuropsykiatri, trauma och symptom. Under tre timmar presenterades bl a forskningsläget kring traumainducerad ADHD. Här är i korthet de tankar som redovisades kring hjärnans biologi, utvecklingspsykologi och traumasymptom.

Lätt generaliserat kan man beskriva dagens universella forskningsläge vid två olika utgångspunkter. Den ena, likt Socialstyrelsen, utgår så gott som bara ifrån neurobiologiska orsaker, d.v.s. ADHD anses vara genetiskt betingat, medicinerbar och kronisk. Den andra utgångspunkten utgår mer från utvecklingspsykologi, hjärnans plasticitet och traumapåverkan. Sammanfattningsvis: antingen drar man således åt det hållet att överaktiviteten bäst förklaras av medfödda förändringar i hjärnan eller så har man ett öppnare sinnelag för komplexiteten i genesen och en större tillit till hjärnans ombildningsförmåga.

Om medicinering

Inom Tjust Behandlingsfamiljer arbetar vi med komplext traumatiserade barn vars icke-konstruktiva beteende är orsakade av extremt stressande utsatthet under svåra sociala och/eller emotionella förhållanden. Det vet vi. Om vår kartläggning i tillägg kommer fram till att barnet/ungdomen har skador/brister i hjärnformationen som är biologiskt betingade medicinerar vi förstås i de fall det lindrar symptomen. Medicin hjälper inte alla, men anpassad miljö och omsorgsfullt bemötande växer alla människor av. Traumasymptom kan läka ut.