Studie om effekter av anknytningsbaserad behandling i familjehem

Ända Tjust Behandlingsfamiljers verksamhet startade har det funnits en ambition att förutom på individnivå även utvärdera behandlingen på gruppnivå. Sedan 2008 har vi samlat in data systematiskt med vissa utvalda instrument för att försöka fånga de unga placerades utveckling och psykiska mående och förändring över tid.

Behandlingsmodellen
Syftet med studien är att undersöka hur de placerade barnens och ungdomarnas psykiska mående och adaptiva förmåga utvecklas under behandlingen, i en anknytnings- och mentaliseringsbaserad och relationsfokuserad behandlingsmodell.Att hos de placerade barnen och ungdomarna undersöka förändring av barnpsykiatriska symptom, självbild och färdigheter i vardagen är intressant utifrån att behandlingsmodellen inte fokuserar direkt på beteendeförändring hos de placerade barnen/ungdomarna, utan mer generellt på att förbättra deras relationsförmåga och utveckla mentaliseringsförmågan.
En fråga är alltså om en behandlingsmodell som är relations- och anknytningsinriktad, snarare än inriktad på beteendeförändring hos barnet, leder till förändring i form av minskad barnpsykiatrisk problematik och ökad adaptiv förmåga? Att minska symptom och öka den adaptiva förmågan är självklart önskvärt, utifrån att många av de placerade barnen och ungdomarna har olika barnpsykiatriska diagnoser och ett eget lidande då de skrivs in, och i allmänhet har stora svårigheter med anpassning.

Väletablerade instrument
De instrument vi använder är väletablerade och de flesta har använts en hel del även i forskning. Med Achenbach System of Empirically Based Assessment (ASEBA) skattas barnpsykiatriska symptom av behandlingföräldrarna, av lärare och av den unge själv (Achenbach & Rescola, 2001). ASEBA-skattningar görs var 6:e månad.
Var 12:e månad skattas självbild och adaptiv förmåga. För att mäta förändring av självbilden används ”Jag tycker jag är” (Birgerstam, 2013) och Adaptive Behaviour Assessment System-II (ABAS) (Harrison & Oakland, 2008) används för att undersöka utvecklingen av den placerades färdigheter i vardagen.Vi använder också Becks ungdomsskalor (BUS) för bedömning av emotionell och social problematik hos barn och ungdomar genom självskattning, också det var 12:e månad. (Beck, Beck, & Jolly, 2001; svensk version Tideman, 2004 ).

/Anna-Karin Åkerman
Leg. psykolog, leg. psykoterapeut
Lärare och handledare i psykoterapi, doktorand vid Linköpings universitet