Kan “minijobb” rädda integrationen?

Hur blir integrationen av nyanlända framgångsrik? Hur ser vi till att så många som möjligt snabbt kommer in i arbete? Är ”minijobb” och ”enkla jobb” vägen att gå för Sverige? Dessa frågor diskuterades under Tysk-Svenska Handelskammarens seminarium i Almedalen i år. I samtalet mellan tyska och svenska ekonomer framkom en del nya förslag.

– Vi kommer att behöva investera enorma summor i utbildning under de kommande åren. Ungefär hälften av människorna som har kommit till oss har inte någon utbildning som motsvarar svensk gymnasienivå. Utan en sådan är risken stor att man hamnar i arbetslöshet i Sverige, helt oberoende av om man är uppvuxen här eller nyligen kommit hit. Vi kommer även att behöva någon form av subvention eller ekonomiskt stöd för att skapa jobb som kan fungera som första steget in på arbetsmarknaden. ROT- och RUT-reformerna har till exempel varit framgångsrika i den meningen då de har skapat en vit marknad för tjänster som inte efterfrågades eller inte skattades för tidigare. De har visat sig vara nästan självfinansierade och jag ser ingen anledning till varför vi inte skulle kunna utvidga dem på andra områden, sade Anna Breman, chefekonom på Swedbank, under paneldiskussionen som handelskammaren hade bjudit in till.

Fokus på kvalificering för bristyrken

Ola Pettersson, chefekonom på LO, höll med henne om att utbildning och flera olika politiska åtgärder kommer att behövas för att integrationen av de många nyanlända ska lyckas. Han uttalade sig dock starkt kritiskt mot så kallade minijobb och en möjlig utvidgning av ROT/RUT-systemet.

– Det skulle vara ett fruktansvärt beslut att införa minijobb. Man skulle behöva sänka lönerna rejält för att det ens skulle vara intressant för näringslivet och detta skulle medföra andra sociala effekter som jag tror ingen vill ha. Dessutom löser vi inte våra problem på arbetsmarknaden med minijobb. I Sverige har vi ingen stor efterfrågan på ”enkla jobb”. Där vi behöver mer personal är inom skola, vård och omsorg samt i byggsektorn. Varför inte fokusera på att hitta och utbilda kvalificerade personer till dessa områden?

Mönstring för nyanlända nytt förslag

En bättre matchning mellan branscher där det finns en stor efterfrågan på personal och det totala arbetskraftsutbudet tog även Günther Mårder, vd för organisationen Företagarna, upp som en nyckelfråga. Han presenterade en ny idé för att lösa ekvationen:

– Tidigare behövde alla unga män i 18-års-åldern komma på mönstring där de fick gå igenom olika tester och man undersökte vad varje enskild person skulle vara bra på inom militären. Varför inte återanvända denna metod när det kommer till integrationen på arbetsmarknaden? Vi skulle kunna testa alla nyanlända, kolla vad de är bra på, vad de har för potential och sedan skapa en karriärprofil för var och en av dem. Många olika myndigheter och aktörer skulle behöva samarbeta men vi skulle få en bra överblick över möjligheterna och kunna styra insatserna i rätt riktning, sade han.

Günther Mårder tror också att Sverige behöver införa någon typ av mini- eller enkla jobb för lågkvalificerade.

– Många i Sverige säger att man måste kunna leva på sin lön. Men idag har vi inget mellanläge mellan att kunna leva på sin lön och att inte ha någon lön alls. Jag tror att det är bättre att man har ett jobb, må det än vara deltid eller med låg lön, än att inte ha något jobb alls.

Sysselsättning ger perspektiv

– Det är viktigt för samhället att människorna har något meningsfullt att göra. Har man ingen sysselsättning alls leder det bara till problem. I min hemort i Tyskland finns ett ställe där arbetslösa kan jobba, tillverka saker och lära sig nya färdigheter. De tjänar inte mycket men det är betydligt bättre än att de bara hänger hemma och inte har någonting att göra. Får man som ung nyanländ dessutom möjligheten att lära sig språket finns det många som ser chansen att jobba upp sig och skaffa en riktig karriär, tillade Folker Hellmeyer, chefekonom vid tyska Bremer Landesbank, som hade hållit en inledande utblick på EU:s aktuella utmaningar före paneldiskussionen.

Minijobb som innebär maximalt 50 timmars arbete per månad och lägre avgifter för arbetsgivaren är ett bra sätt för personer som står utanför arbetsmarknaden att komma in, menade Hellmeyer. Samtidigt varnade han för att jobben utnyttjas av företagen och används där det skulle gå att fastanställa.

Mer samarbete behövs

Så hur kommer det att gå nu? Kommer Sverige och andra länder att klara uppgiften att integrera de nyanlända i arbetsmarknaden och låta deras kunskaper och potential komma till nytta? Paneldeltagarna i Almedalen var oense om detta. Medan Günther Mårder och Ola Pettersson förklarade att de är optimistiska vad gäller Sverige efterlyste Anna Breman mer samarbete.

– Väldigt få länder i världen har förutsättningarna för att lyckas med detta. Sverige med sin starka ekonomi, sitt sociala skyddsnät och sitt samspel mellan parterna på arbetsmarknaden är ett av dem. Men just nu ser jag inte att det fungerar. Liksom inom andra områden tror jag att vi behöver en bred politisk överenskommelse för att lösa jobbfrågan, avslutade hon.

Kvällen avrundades med ett tysk-svenskt mingel för inbjudna gäster i Almedalssolen. Tysk-Svenska Handelskammarens partner till evenemanget var Audi, Lidl, SAP, Siemens, Simon-Kucher & Partners, Uniper, Volkswagen och Tysklands ambassad.