Ny teknik hjälper förlamade att äta själv

På Universitetet i Tübingen har ett vetenskapsteam för första gången lyckats med att delvis återfå händernas funktion hos ryggmärgsskadade med förlamning i både armar och ben (Tetraplegi). Det är med hjälp av ett hjärnstyrt hand-exoskelett, alltså en slags bärbar robot, som de sex testpersoner visade sig kunna använda sin förlamade hand i vanliga vardagssituationer. Neurorobotiken gör det bland annat möjligt för förlamade personer att äta själv.© Surjo R. Soekadar 

Dr. Surjo R. Soekadars team från Arbeitsgruppe Angewandte Neurotechnologie (Arbetsgruppen för applicerad neuroteknologi) har gemensamt med den italienska The BioRobotics Institute på Scuola Superiore Sant'Anna och det spanska Institut Guttmann utvecklat ett system som överför testpersonernas hjärnströmmar liksom ögonrörelser till exoskelettet, vilken i sin tur får den förlamade handen att röra på sig. Studien publicerades för första gången i den internationella facktidningen Science Robotics.

"För den närmaste framtiden innebär detta en tydlig förbättring i tvärsnittsförlamade och strokedrabbade människors livskvalitet“ förklara Surjo Soekadar. Till skillnad från de så kallade invasiva systemen, där mikroelektroder planteras in i hjärnan, slipper dessa patienter att opereras. Nya varianter av polyamidelektroder i kombination med en kontrollmekanism, leder hjärnströmmen vidare, direkt via yttre huvudet. 

I studien visade deltagarna att de via exoskelettet klarade av att styra sina rörelser stadigt i flera timmar. Systemet är enkelt att använda i vardagen. De bärbara trådlösa systemkomponenterna integreras i rullstolen och manövreras sedan via en liten datorplatta.

"Härnäst planerar vi att utveckla intelligenta, kontextsensitiva och kosmetiskt osynliga system“ berättar Soekadar. "Dessa ska vara enkla att integrera i användarens vardag och även installationen ska kunna ske utan vidare hjälp. Förutom de omedelbara fördelarna i personens vardag, ska det hjärnstyrda hand-exoskelettet med regelbunden användning, hjälpa till i återhämtningsprocessen efter en ryggmärgsskada eller ett slaganfall. Med neuroplastiska effekter kan även behandlingsmöjligheterna för neuropsykiska sjukdomar såsom depressioner eller kognitiva störningar utökas. För att bevisa dessa effekter behövs det dock ytterligare genomgripande kliniska studier.

Arbetsgruppen för applicerad neuroteknologi är en gemensam inriktning för Kliniken för psykiatri och psykoterapi, Institutet för Medicinsk psykologi och Beteendeneurobiologi liksom Magnetoenzephalographie Zentrums (MEG) för de medicinska fakulteterna och Universitetskliniken Tübingen. I centrum för forskningen står det kliniska användandet av hjärnmaskin gränssnitt (engl. brain-machine interfaces, BMIs) i kombination med icke invasiva hjärnstimuleringsmetoder.

Denna teknik och mycket annat visas mellan 4 till 7 oktober 2017, då det åter igen är dags för den internationella hjälpmedelsmässan Rehacare i Düsseldorf. Mässans fördel som internationellt ledande mötesplats med tydlig överblick på hjälpmedel som gör livet enklare för funktionshindrade och deras närstående. Produkterna som visas är allt från var dags små hjälpmedel till standardprodukter och avancerad rörlighetshjälp och assistans. 

REHACARE.de; Källa: Universitetet i Tübingen

Mer om Universität Tübingen på: www.uni-tuebingen.de