Tysk-svensk konjunkturbarometer: God stämning men många orosmoln – tyska språket fortsatt viktigt

Stämningen i det tysk-svenska näringslivet är god. Men de många osäkerheterna i Sverige, Tyskland och världen oroar företagen. Det visar den nya utgåvan av Tysk-Svenska Handelskammarens konjunkturbarometer. Tyska språket har fortfarande stor betydelse för de bilaterala näringslivsrelationerna, trots engelskans framfart.

De av handelskammaren tillfrågade företagen bedömer det aktuella konjunkturella läget i Tyskland och Sverige fortfarande som ganska positivt. Jämfört med den senaste undersökningen i november 2015 har det inte skett några större förändringar vad gäller indikatorerna för konsumtionen, investeringarna och byggsektorn.

– Det råder ingen tvekan om att den privata konsumtionen fortsätter att gå bra. Den offentliga konsumtionen – som inte är en del av enkäten – bidrar också nämnvärt till den goda BNP-tillväxten i båda länderna. Vad gäller investeringar konstaterade vi i vår förra undersökning att de äntligen hade fått ett visst lyft. Denna utveckling verkar ha hållit i sig under det gånga halvåret. Särskilt byggkonjunkturen har förbättrats, kommenterar professor Hubert Fromlet från Linnéuniversitetet som återigen har utvärderat enkätresultaten i uppdrag av Tysk-Svenska Handelskammaren.

Exporten bedömer paneldeltagarna från Tyskland och Sverige ganska olika. Medan den tyska exportkonjunkturen får det starka betyget 4,1 ligger siffran för Sverige bara på medelmåttiga 3,5.

– Även om den svenska exportkonjunkturen tycks ha förbättrats något under de senaste månaderna borde det finnas utrymme till något starkare export. Vi vet dock samtidigt att många för Sveriges del viktiga exportmarknader såsom Kina, Brasilien och Ryssland fortfarande drabbas av dämpad import. Brexit-risken bör inte heller förbises i svenska exportsammanhang, säger Hubert Fromlet.

Vad gäller möjliga konjunkturrisker för den närmaste framtiden har den politiska utvecklingen seglat upp som en betydande faktor, framförallt för den tyska panelen. Tyskarna ser politiken som den största nationella konjunkturrisken och placerar den internationella politiska utvecklingen på en andra plats efter en potentiell försvagning av världskonjunkturen.

– Den politiska debatten i Tyskland är mycket intensiv i dessa dagar. Mest omdiskuterad är förbundskansler Merkels hantering av flyktingfrågan. Dessutom är 2017 ett valår, vilket leder till allehanda spekulationer kring den framtida regeringskoalitionen – och därmed den ekonomiska politikens fortsatta inriktning. Om man slår ihop riskerna på finansmarknaderna och den särskilt redovisade risken från ECB:s penningpolitik så toppar dock finansmarknadsfrågor tyskarnas risklista. Tyskland är av allt att döma det mest kritiska EMU-landet mot ECB:s penningpolitik.

Tyska språket viktigt för affärerna

Specialfrågan i denna utgåva av konjunkturbarometern handlar om tyska språkets betydelse för de tysk-svenska affärsrelationerna. Under de senaste 15 åren har antalet elever som läser tyska i skolan i Sverige halverats och oroliga röster har höjts från näringslivets representanter, inte minst från Tysk-Svenska Handelskammaren, att det kan få effekter på handelsrelationerna.

I den Tysk-svenska konjunkturbarometern svarar nu nästan 60 procent av de svenska företagsrepresentanterna att tyskakunskaper hos medarbetarna är viktiga eller till och med mycket viktiga för affärsrelationerna med Tyskland. 42 procent av de svarande har aktivt sökt efter medarbetare med tyskakunskaper och 13 procent planerar att göra det.

Samtidigt anger drygt hälften av de tyska paneldeltagarna att deras affärspartner i Sverige förfogar över tyskakunskaperoch nästan samtliga menar att detta har underlättat det bilaterala samarbetet.

– Resultat bekräftar återigen att tyska språkkunskaper är viktiga för de tysk-svenska affärsrelationerna. Elever och studenter måste göras medvetna om tyskans betydelse när de ska välja språk. Tyskland är Sveriges största handelspartner och dessutom världens fjärde största ekonomi, det innebär också arbetstillfällen, säger Ralph-Georg Tischer, Tysk-Svenska Handelskammarens vd.

Tysk-svenska konjunkturbarometern är handelskammarens undersökning avseende svenska och tyska exportföretags syn på konjunkturen i partnerlandet. Det unika med enkäten är de korsvisa bedömningarna, det vill säga att beslutsfattare på tyska företag med export eller annan kommersiell koppling till Sverige bedömer den svenska konjunkturen och tvärtom. Frågorna besvarades mellan 9 och 20 maj 2016. Omkring 130 svenska och 50 tyska exportföretag deltog denna gång. Undersökningen genomförs två gånger per år.