Skip to main content

6,8 miljoner kronor till tre Umeåforskare

Pressmeddelande   •   Mar 20, 2012 14:52 CET

Tre forskare vid Umeå universitet har fått anslag på sammanlagt mer än 6,8 miljoner kronor från Torsten Söderbergs Stiftelse. Pengarna går till forskning om nervsjukdomen ALS, om livförsäkringar samt om hur virus infekterar celler.

Det största anslaget får professor Stefan Marklund, klinisk kemist vid institutionen för medicinsk biovetenskap: 4 500 000 kr för projektetNeurotoxicitet hos superoxiddismutas-1 och andra orsaker till amyotrofisk lateralskleros (ALS).

Stefan Marklund är forskare i den s.k. ALS-gruppen vid Umeå universitet i vilken också ingår Peter Andersen, Thomas Brännström och Mikael Oliveberg(Stockholms universitet). Vid amyotrofisk lateralskleros (ALS) dör de nervceller som styr kroppens muskler. En vanlig orsak är ärftliga mutationer i proteinet superoxiddismutas-1 (SOD1). ALS-gruppen har nyligen presenterat stöd för att också normalt, icke muterat, SOD1 medverkar i den majoritet av ALS-fallen som saknar mutationer. Projektet ska närmare utreda denna koppling för att förstå vilka faktorer som utlöser sjukdomen. En andra målsättning är att klargöra hur SOD1 orsakar ALS på molekylär nivå. En anhopning, aggregering, av SOD1 i nervcellerna är central för sjukdomen. SOD1-aggregaten är av två olika typer, beroende på mutation, och sjukdomsbilden skiljer sig mellan dem. Forskargruppen ska nu undersöka om SOD1-aggregaten kan sprida ALS i nervsystemet hos transgena möss. Forskarna tänker också med modern NMR-teknik kartlägga på atomnivå hur aggregaten uppstår inne i levande mänskliga celler. Målet är att identifiera lämpliga angreppspunkter i SOD1 för riktad behandling med antikroppar som kan bromsa aggregeringen eller förhindra spridningen av sjukdomen i nervsystemet.

Docent Lars Fredrik Andersson, ekonomisk historiker vid institutionen för geografi och ekonomisk historia, får 1 342 500 kronor för projektet Tillväxt, omvandling och konkurrens – den svenska livförsäkringsindustrin 1855–2010.

Livförsäkringsindustrin växte fram vid mitten av 1800-talet i Sverige. I det framväxande industrisamhället mötte livförsäkringen ett växande behov av att trygga familjens försörjning inför livets osäkerhet. Nya försörjningsmönster och stigande inkomster skapade ekonomiska möjligheter för att spara pengar för efterlevande. Vid sekelskiftet 1900 var livförsäkringen en trygghet för många svenska familjer. För ekonomin i stort innebar det att hushållens besparingar, som tidigare varit bundna inom familjen, kunde användas för investeringar i hela ekonomin. I projektet undersöks livförsäkringsindustrin med hjälp av ekonomisk statistik från alla svenska och utländska bolag som varit verksamma i Sverige sedan mitten av 1800-talet. I fokus står livbolagens utveckling: Tillväxten, omvandlingen och avkastning i bolagens försäkrings- och placeringsaffärer. Projekts mål är att öka vår kunskap inom området och därmed bidra till den internationella teoriutvecklingen.

Professor Niklas Arnberg, virusforskare vid institutionen med klinisk mikrobiologi, för 1 miljon kronor för projektet Virusreceptorer: betydelse för tropism, terapi och targeting.

I projektet kartläggs de molekyler och mekanismer som reglerar hur virus (vinterkräksjukevirus och s.k. adeno- och picornavirus) binder till och infekterar mänskliga celler. Det avgör bl.a. vilka celltyper, vävnader och organ som ett virus slutligen kan infektera, dess ”tropism”. Nyvunnen kunskap om dessa molekyler och mekanismer ska användas för att utveckla nya läkemedel, som hindrar virus från att binda till och därmed infektera celler. Forskningsresultaten kan också användas för att förbättra så kallad genterapi. Ofarliga, ”avväpnade”, adenovirus är utmärkta bärare av främmande gener och kan effektivt transportera in olika gener i våra celler. I framtiden kan det bli möjligt att behandla och/eller förebygga cancer, infektioner, ärftliga sjukdomar och ämnesomsättningssjukdomar med genterapi, men denna typ av behandling är känslig och måste finjusteras på flera sätt. Ett är att se till så att generna levereras till rätt celler. Avväpnade virus måste då styras bort från sina vanliga målceller, och i stället riktas mot just de celler som behöver behandling.

Torsten Söderbergs Stiftelse delar ut anslag till vetenskaplig forskning inom framför allt medicin, ekonomi och rättsvetenskap. Stiftelsens totala anslagsgivning 2011 var nära 131 miljoner kronor.

Fotograf Stefan Marklund: Elin Berge.
Fotograf Lars-Fredrik Andersson, Niklas Arnberg: Mattias Pettersson.

Kontaktuppgifter till forskarna:

Stefan Marklund
www.umu.se/sok/personalkatalog/visa-person?uid=stma0003

Lars Fredrik Andersson
www.umu.se/sok/personalkatalog/visa-person?uid=laan0003

Niklas Arnberg
www.umu.se/sok/personalkatalog/visa-person?uid=niar0001

Pressbilder