Ännu inte tillräckligt stöd för probiotika mot karies

Det finns ännu inget vetenskapligt stöd för att rekommendera användning av probiotiska laktobaciller i kariesförebyggande syfte. Det visar Pamela Hasslöf i en avhandling som hon försvarar vid Umeå universitet den 3 maj.

Probiotika, framförallt laktobaciller och bifidobakterier, har visat sig ha flera gynnsamma hälsoeffekter. Under de senaste 15 åren har intresset därför vuxit för att undersöka om probiotiska laktobaciller kan användas för att behandla och förebygga sjukdomar i munhålan, till exempel karies.

Karies är en multifaktoriell sjukdom som uppstår när syror som produceras av bakterier på tandytan löser upp tandens mineraler. Framför allt mutans streptokocker har visats vara viktiga, men även flera andra bakterier har betydelse vid utveckling av karies. Det är viktigt att ha kontroll över dessa bakterier för att kunna förebygga kariessjukdom.

Tidigare korta kliniska studier har visat lovande resultat i form av att vissa typer av laktobaciller kan minska antalet mutans streptokocker i saliven. Tidigare studier har även visat att probiotiska laktobaciller bara återfinns i munhålan under själva behandlingen, men samtidigt har det föreslagits att en behandling tidigt i livet kan göra att probiotiska laktobaciller permanent koloniserar munhålan hos barn som äter dem.

Pamela Hasslöf har visat i sin avhandling att olika probiotiska laktobaciller kan hämma växt av mutans streptokocker och klumpa ihop sig med dem, vilket är önskvärda egenskaper.

Studierna som har genomförts i laboratoriemiljö visar att ett antal olika probiotiska laktobaciller har goda egenskaper. Tre stammar valdes sedan ut för att undersökas i kliniska försök.

I två kliniska studier undersöktes bakteriestammarnas förmåga att interagera med mutans streptokocker i munhålan och en av studierna syftade även till att undersöka om kariesförekomsten påverkades. En av de kliniska studierna visade att en tidig intervention (som pågick när de deltagande barnen var 4–13 månader) med den probiotiska laktobacillen Lactobacillus paracasei ssp paracasei F19, inte gjorde att den probiotiska bakterien installerades i munhålan. Inte heller förekomsten av mutans streptokocker påverkades av interventionen eller förekomsten av karies vid tre, sex eller nio års ålder.

I en annan klinisk studie visades att två probiotiska laktobaciller; Lactobacillus reuteri PTA 5289 och Lactobacillus reuteri DSM 17938 inte hade förmåga att påverka återväxten av mutans streptokocker efter behandling med klorhexidin. Detta står i motsats till flera tidigare studier som visat effekt av dessa stammar. Enligt Pamela Hasslöf kan hennes resultat bero på att deltagarna i försöksgruppen hade höga nivåer av mutans streptokocker vid försökets start, vilket inte alltid varit fallet i tidigare studier.

– De resultat som visas i avhandlingen måste relateras till just de probiotiska laktobaciller som undersökts. Eftersom det finns många olika probiotiska bakterier med lovande egenskaper är det inte uteslutet att vi i framtiden kan påverka den orala mikrofloran med probiotisk behandling, men där är vi inte än, säger Pamela Hasslöf.

Pamela Hasslöf som är född och uppvuxen i Göteborg, flyttade till Umeå 1999. Hon är legitimerad tandläkare och doktorand vid Institutionen för odontologi, avdelningen för pedodonti, Umeå universitet. Hon kan nås på:

Telefon: 090–785 62 48

E-post: pamela.hasslof@odont.umu.se

Fredagen den 3 maj försvarar Pamela Hasslöf, institutionen för odontologi, Umeå universitet sin avhandling med den svenska titeln: Probiotiska laktobaciller i kontexten av karies som en biofilm medierad sjukdom, engelsk titel: Probiotic lactobacilli in the context of dental caries as a biofilm- mediated disease.

Disputationen äger rum klockan 13.00 i sal B, Tandläkarhögskolan, Umeå universitet. Fakultetsopponent är Professor Peter Lingström, Göteborgs universitet.