Gå direkt till innehåll
Helena Vennberg. Foto: Mattias Pettersson
Helena Vennberg. Foto: Mattias Pettersson

Pressmeddelande -

​Att räkna med alla elever

Helena Vennberg bidrar med sin avhandling till ökad kunskap om förskoleklasslärares förmåga att följa elevers utveckling och lärande i matematik. Resultaten visar att ett arbetssätt som fokuserar på att främja lärande kan leda till att utveckling och lärande blir mer synligt. Hon försvarar sina resultat vid Umeå universitet fredag den 3 april.

– Min avhandling visar att det är viktigt att förskoleklasslärare är medvetna om sin egen roll och sina kunskaper för att på bästa sätt kunna hjälpa elever i förskoleklass att förstå vad matematik är och hur den kan användas, säger Helena Vennberg.

Förskoleklassen har en speciell position mellan två skilda kulturer där utveckling och lärande har olika betydelse.Med hjälp av undervisningsmaterialet Tänka, resonera och räkna i förskoleklass (TRR), samt tillhörande fortbildning, har Helena Vennberg studerat effekten på sexåringars matematikutveckling på kort och lång sikt.

Tänka, resonera och räkna i förskoleklass, TRR, (Sterner m.fl., 2014) är ett av få forskningsbaserade undervisningsmaterial i matematik som även har ett tydligt fokus på lärarens arbete med matematik i förskoleklassen. TRR bygger på strukturerade matematiska aktiviteter där elever, individuellt och i grupp möter, använder, utvecklar och resonerar om olika representationer av tal.

Resultaten i avhandlingen visar att TRR skapar en inkluderande lärmiljö där förskoleklasslärarna har möjligheten att följa elevers lärande. Förskoleklasslärares förmåga att följa i-risk-elevers kunskapsutveckling i TRR ökade med förskoleklasslärarnas medvetenhet om sina egna ämneskunskaper.

Detta indikerar att inkluderande matematikundervisning med fokus på resonemang om representationer av tal ger möjligheter att utveckla god räkneförmåga för alla elever och är särskilt stödjande för i-risk-elevers lärande.

– Avhandlingens resultat visar alltså en positiv effekt för i-risk-elever och, kanske lika viktigt, inga indikationer på att TRR skulle vara sämre för elever som inte är en i-risk-elev, säger Helena Vennberg.

Resultaten visar vidare att med TRR blev tillfällen för bedömning en naturligt integrerad process i undervisningen, i vilken förskoleklasslärarna i sina bedömningar identifierade innehåll i undervisningen och svårigheter i lärandet av ett matematiskt innehåll snarare än elever. Men bedömning är inte en garanti för lärande. Att följa elevers utveckling och lärande leder inte med säkerhet till att utveckling och lärande främjas.

– Lärande i förskoleklass blir stärkt av att inte begränsa matematiken till att ta sig från A till B utan att istället satsa på att ta sig från A och vidare, säger Helena Vennberg.

Ett ökat fokus på bedömning i förskoleklass för med sig viss risk för särskiljning av elever istället för att fokusera vad i undervisningen som behöver förändras eller förstärkas för att utveckling och lärande ska ske hos alla elever. Helena Vennberg menar att det är viktigt att synliggöra elevers behov för att öka möjligheten att skapa förutsättningar för att främja deras lärande. Men genom att synliggöra kan fokus skifta – från att planera en undervisning som främjar alla elevers lärande, till att inte se vissa elever som en del av den undervisning som ska planeras.

– En uppmaning till lärare i förskoleklass är att använda arbetssätt i undervisningen där elever, i-risk-elever och elever i särskilda undervisningsbehov i matematik tydligt ingår i gruppen alla elever, säger Helena Vennberg.

Helena Vennberg är uppvuxen i Örnsköldsvik men bor numera i Flurkmark utanför Umeå. Hon har jobbat inom skolan sedan 1994 och är specialpedagog och grundskolelärare åk 1-7.

Läs hela avhandlingen

Pressbild. Foto: Mattias Pettersson

Om disputationen:

Fredagen den 3 april disputerar Helena Vennberg, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Att räkna med alla elever: följa och främja matematiklärande i förskoleklass. Fakultetsopponent är docent Jorryt van Bommel från Karlstad universitet. Huvudhandledare är Maria Berge

Disputationen äger rum klockan 10, N360 i Naturvetarhuset, Umeå universitet

OBS!

Disputationen genomförs i mindre skala på Campus (max 50 åhörare). Det kommer också att finnas möjlighet att delta genom videolänk. Länk till arrangemanget via Zoom

För mer information, kontakta gärna:

Helena Vennberg, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Umeå universitet
Telefon: 070-642 94 33
E-post: helena.vennberg@umu.se

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 33 000 studenter och 4 000 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Ingrid Söderbergh

Ingrid Söderbergh

Forskningssamordnare Forskning vid Umeå Centre for Microbial Research, UCMR 070-60 40 334

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.