Skip to main content

Behandlingsbar demenssjukdom kopplad till vaskulära riskfaktorer

Pressmeddelande   •   Maj 24, 2016 14:41 CEST

(Se bildtext nedan)

Vad som orsakar den behandlingsbara demenssjukdomen idiopatisk normaltryckshydrocefalus (INPH) är okänt, men ny forskning visar att vaskulär sjukdom och vaskulära riskfaktorer kan vara en bidragande faktor. Forskningsresultaten, som beskrivs i en ny avhandling från Umeå universitet, visar dessutom att INPH-patienter har lägre livskvalitet och oftare lider av depression jämfört med normalpopulationen.

INPH är en sjukdom som drabbar äldre och innebär att förstorade hålrum (ventriklar) i hjärnan fylls med vätska. Symtom på sjukdomen är gång- och balansrubbningar, demens och urininkontinens. Alla symtom behöver inte vara närvarande för att ställa diagnosen på sjukdomen, som drabbar ungefär 1,3 procent av befolkningen över 65 år.

– INPH för med sig stort lidande för de drabbade. Förutom det sociala stigma som symtomen för med sig, har vi nu visat att patienterna ofta har både depression och kraftigt sänkt livskvalitet, säger Hanna Israelsson Larsen, som är doktorand vid Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap.

– Vi ser att INPH-patienter är en särskilt utsatt grupp eftersom deras sjukdomssymtom också är vanliga i den äldre befolkningen. Just därför misstolkar både läkare och patienter tyvärr ofta symtomen som tecken på normalt åldrande, vilket troligtvis innebär att INPH är både underdiagnosticerat och underbehandlat.

Den enda neurokirurgiskt behandlingsbara demenssjukdomen
INPH behandlas genom att sätta in en så kallad shunt, vilket är en dräneringsslang som leder cerebrospinalvätska från ventriklarna i hjärnan ner till buken. Forskningsresultaten visade att INPH-patienterna upplevde att behandlingen förbättrade deras livskvalité. Men trots det hade de fortfarande en lägre livskvalité än normalpopulationen, främst på grund av depression. Nästan hälften av patienterna hade symtom på depression (46 procent) och sju procent hade symtom på allvarlig depression, jämfört med jämfört med 13 procent respektive en procent i kontrollgruppen.

– Att shuntning förbättrar livskvaliteten, både på kort och lång sikt, är glädjande. Men att nästan hälften av de behandlade patienterna har symtom på depression var oväntat. De allvarliga resultaten innebär att man bör screena för depression i vården av INPH-patienter. Om depression förekommer tillsammans med INPH bör man överväga behandling, och sedan utvärdera behandlingseffekten både kliniskt och i forskning, säger Hanna Israelsson Larsen.

Stöd för hypotesen att INPH kan vara en vaskulär sjukdom
Orsaken till INPH är oklar, men en forskningshypotes är att demenssjukdomen orsakas av liknande mekanismer som vaskulär sjukdom (till exempel hjärtinfarkt och stroke). Vaskulär sjukdom föregås ofta av vaskulära riskfaktorer som högt blodtryck, diabetes eller en ogynnsam blodfettsprofil. Det har tidigare funnits tecken på att INPH-patienter har fler vaskulära riskfaktorer än normalbefolkningen, men tidigare studier är gjorda på ett för litet patientmaterial och undersöker för få riskfaktorer för att kunna fastställa ett säkert samband.

Hanna Israelsson Larsen har tillsammans med forskarkollegor gjort den internationellt största studien hittills på vaskulära riskfaktorer vid INPH och en av de största studierna på INPH-patienter. Forskaren har jämfört vaskulära riskfaktorer och vaskulär sjukdom hos 176 INPH-patienter som genomgått en shunt-behandling med 368 ålders- och könsmatchade kontroller.

Riskfaktorer kopplade till vaskulär sjukdom överrepresenterade vid INPH
Forskningsresultaten visade att några av de vanligaste vaskulära riskfaktorerna – psykosociala faktorer (framför allt depression), en ogynnsam blodfettsprofil, diabetes, bukfetma, högt blodtryck och fysisk inaktivitet – var överrepresenterade hos INPH-patienter. Dessutom var både cerebrovaskulär sjukdom (stroke) och perifer vaskulär sjukdom (cirkulationsrubbningar) vanligare hos INPH-patienter än i normalpopulationen. Bland patienter som redan hade cerebrovaskulär sjukdom var möjlig INPH diagnos tre gånger vanligare än vad som tidigare rapporterats i normalbefolkningen av äldre.

– Sammantaget stödjer resultaten hypotesen att INPH skulle kunna vara en vaskulär sjukdom. I framtida vård av INPH-patienter bör man därför också screena för vaskulära riskfaktorer. Det kan vara möjligt att förbättra INPH-patienternas prognos genom samtidig behandling av vaskulära riskfaktorer, men mer forskning behövs för att utvärdera om det har någon positiv effekt, säger Hanna Israelsson Larsen.

Hanna Israelsson Larsen är född i Kättbo, Mora, och uppvuxen i Linköping. Hon studerade medicin vid Umeå Universitet. Efter sina doktorandstudier i neurologi vid institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap kommer Hanna att fortsätta sin tjänst som AT-läkare på Vrinnevi sjukhus i Norrköping, men också fortsätta att vara anknuten till Umeå Hydrocephalus Research Group.

Läs en digital publicering av avhandlingen

Om disputationen:
Fredagen den 27 maj försvarar Hanna Israelsson Larsen, Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, sin avhandling med titeln: Komorbiditet och vaskulära riskfaktorer associerade med idiopatisk normaltryckshydrocefalus: INPH-CRasH studien (Engelsk titel: Comorbidity and vascular risk factors associated with idiopathic normal pressure hydrocephalus: the INHP-CRasH study). Opponent: Professor Norman Relkin, Institutionen för klinisk neurologi och neurovetenskap, Weill Cornell Medical College, New York. Huvudhandledare: Professor Jan Malm.

Disputationen äger rum kl. 13.00 i Bergasalen, Södra entrén, Norrlands universitetssjukhus.

För mer information, vänligen kontakta:
Hanna Israelsson Larsen, Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, Umeå universitet
Telefon: 073-831 7008
E-post: hanna.israelsson@umu.se

Bildtext: Magnetröntgenbild från en INPH patient som shuntats. De förstorade ventriklarna är de svarta hålrummen i mitten. De vita förändringarna runt ventriklarna är vitsubstansförändringar, vilket är tecken på cerebrovaskulär sjukdom. Foto: Richard Birgander.

Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.