Bildning som motstånd

Tenderar diskussionen om bildning att vidmakthålla och försvara en i grunden patriarkal och konservativ tradition? Eller kan bildningstänkandet även ha relevans som en verklig kraft för förändring i nutida politiska samtal? I en ny avhandling vid Umeå universitet undersöker Synne Myrebøe kultiveringens politik i den amerikanska filosofen Martha Nussbaums aktualisering av antikens filosofi.

Utifrån Nussbaums läsning av Herakleitos, Platon, Aristoteles, hellenistisk filosofi och antikens tragedier och komedier, frilägger Synne Myrebøe Nussbaums filosofiska praktik.

– Även om avhandlingen kan verka teoretisk eller svårtillgänglig med de antika filosoferna, så handlar det om frågor som de flesta känner igen sig i. Den mest grundläggande praktisk-filosofiska frågan ”hur vill vi leva” som står i centrum för Nussbaums tänkande kan de flesta relatera till på olika sätt, inte minst i förhållande vår tids viktiga politiska, ekologiska och sociala frågor, säger Synne Myrebøe och fortsätter:

– Genom att visa på känslor och sexualitet som oumbärliga dimensioner av den politiska filosofin, skriver Nussbaum fram ett alternativ till de nutida filosofiska inriktningar som hon menar reproducerar ett bildningstänkande med ensidigt fokus på individuellt självförverkligande.

Känslor och politik

I relation till en svensk bildningstradition argumenterar Synne Myrebøe för att Nussbaums kultiveringstänkande belyser vikten av att på djupet förstå och omförhandla kunskapsteoretiska, etiska och estetiska aspekter av dagens utbildningspolitik och utbildningspraktik.

– Jag är genuint intresserad i olika föreställningar om relationer mellan kunskap, etik och politik. Ämnesmässigt har jag en bakgrund i idéhistoria med inriktning på och pedagogisk filosofi, vilket gör att jag närmar mig de historiska och de utbildningsvetenskapliga forskningsfälten med grundläggande, kunskapsteoretiska frågor.

– När jag började avhandlingen för snart sju år sedan var känslor och politik ett mindre uppmärksammat tema, men idag är Nussbaums tankar om känslornas och begärets roll i politiken ett tacksamt samtalsämne.

Synne Nyrebøe säger vidare att det handlar om hur man kan förstå universitetets roll idag och vilket utrymme som finns för tänkande och förändring när så mycket fokus läggs på mätbar produktion. Och att pedagogiskt bjuder Nussbaums kultiveringstänkande in till fördjupade samtal om hur man ser på kunskap, hur samtal förs i de rum vi ingår i, vem och vad som får höras etc.

– Med begreppet kultiveringens politik visar jag på en utvidgad förståelse av bildning som motstånd. Istället för att sträva efter en bildning som något utöver, eller vid sidan om utbildningen, kan Nussbaums argument om att vi ständigt kultiveras, formas och bildas ställa viktiga frågor till praktiska, offentliga verksamheter.

Avhandlingen Kultiveringens politik: Martha Nussbaum, antiken och filosofins praktik finns publicerad digitalt  

Kontakt:
Synne Myrebøe, synne.myreboe@umu.se, tel. tel. 070-354 22 99

Pressbild

Om disputationen:
Fredag 24 maj försvarar Synne Myrebøe, i ämnet historia med utbildningsvetenskaplig inriktning, sin avhandling Kultiveringens politik: Martha Nussbaum, antiken och filosofins praktik.

Disputationen äger rum kl. 10.00 i Humanisthuset, Hörsal E. Opponent är Victoria Fareld, docent i idéhistoria, Stockholms universitet.