Gå direkt till innehåll
Går det att få ihop vardagsliv och sfi-utbildning?

Pressmeddelande -

Går det att få ihop vardagsliv och sfi-utbildning?

För personer som läser svenska för invandrare (sfi) är deras identiteter viktiga när de läser och skriver, både i vardagslivet och i sfi-utbildningen. Om deras uppfattning om vilka de själva är stämmer överens med de identiteter de erbjuds inom sfi-utbildningen ökar chansen att de ska delta aktivt och lära sig på djupet.

En central roll har här identiteter knutna till sådant de har läst och skrivit tidigare i livet. Detta framhåller Annika Norlund Shaswar i en ny avhandling som hon försvarar vid Umeå universitet.

Läsa och skriva

Intervjuer och klassrumsobservationer har utförts med fem sfi-studerande kurder. De frågor som har undersökts är: Vad har sfi-studerande läst och skrivit tidigare i livet och vad läser och skriver de i dag? Hur ser sambanden ut mellan vad de läser och skriver i sina vardagsliv och inom sfi-utbildningen? Vad har de sfi-studerandes identiteter för betydelse för hur de läser och skriver och för deras lärande?

Analyserna visar att i deltagarnas vardagsliv utanför sfi-studierna deltar de både i vardagligt läsande och skrivande som de själva tar initiativ till och styr över, och i läsande och skrivande som är utformat och styrt exempelvis av deras hyresvärd, bank eller försäkringsbolag. Dessa två typer av läsande och skrivande påverkar varandra och kan inte ses som tydligt åtskilda.

Vardag och studier

Även i klassrummet läser och skriver de studerande sådant som hör till vardagslivet utanför sfi. Ibland när de läser och skriver texter som har med vardagslivet att göra verkar läsandet och skrivandet inte påverkas av att det äger rum i sfi-klassrummet. Vid andra tillfällen händer att det vardagliga läsandet och skrivandet förs in i sfi-utbildningen, även om detta är svårt. En konflikt kan uppstå mellan den formella undervisningssituationen och deltagarnas försök att föra in sina erfarenheter från vardagslivet.

Ett exempel kan hämtas från en provgenomgång där man går igenom hur man skriver ett meddelande. Här utgår en av studiens deltagare från sina egna erfarenheter av att skriva textmeddelanden med mobiltelefonen medan läraren vill att de studerande ska inrikta sig på att skriva så att de kan få ett godkänt resultat på sfi-provet.

För att det vardagliga läsandet och skrivandet ska kunna ingå i sfi-studierna måste det förändras så mycket att det blir något helt annat än det var tidigare. Däremot går det ibland att dra nytta av vissa delar av det vardagliga läsandet och skrivandet. Om deltagarna i vardagslivet till exempel brukar samarbeta eller förstå ord utifrån sitt sammanhang när de läser och skriver så kan de ha nytta av detta även i sfi-studierna.

Disputationen äger rum fredag 5 december kl. 10.15, Humanisthuset, Hörsal G, Umeå universitet. Opponent är Rita Hvistedahl, professor, Institutt for laererutdanning och skoleforskning, Universitetet i Oslo.

Avhandlingen Skriftbruk i vardagsliv och sfi-utbildning: En studie av fem kurdiska sfi-studerandes skriftbrukshistoria och skriftpraktiker finns publicerad digitalt.

Kontakt:

Annika Norlund Shaswar, annika.norlund.shaswar@umu.se, tel. 073-0258734

Pressbild


Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Per Melander

Per Melander

kommunikatör, humanistisk fakultet Humaniora 090-786 93 79

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.