Gå direkt till innehåll
Avsnitt av ett mygghuvud (till vänster) och thorax (till höger), färgat för lokalisering av enskilda immunceller. Foto:  Gianmarco Raddi, Wellcome Sanger Institute
Avsnitt av ett mygghuvud (till vänster) och thorax (till höger), färgat för lokalisering av enskilda immunceller. Foto: Gianmarco Raddi, Wellcome Sanger Institute

Pressmeddelande -

I kampen mot malaria – myggans immunsystem kartläggs

Forskare från Umeå och USA har gjort den första kartläggningen över immunceller hos mygga för att förstå hur myggor bekämpar malaria och andra infektioner. De har upptäckt en sällsynt celltyp som kan vara involverad i att begränsa malariainfektion samt identifierat molekylvägar som är involverade i att kontrollera malariaparasiten. Resultaten publiceras i dag i Science.

Det är forskare från Umeå universitet, the Wellcome Sanger Institute, och the National Institutes of Health (NIH), USA, som utfört studien.

– Våra resultat ger möjlighet att avslöja nya sätt att bryta kedjan för malariaöverföring och förhindra mygg från att sprida malariaparasiten till människor. Kartläggningen kommer också att vara en värdefull resurs för forskare som försöker förstå och kontrollera andra myggburna sjukdomar som denguefeber eller zika, säger Oliver Billker, professor på forskningscentrumet Molecular Infection Medicine Sweden (MIMS) vid Umeå universitet.

Malaria är en livshotande sjukdom som drabbar mer än 200 miljoner människor världen över årligen och orsakade uppskattningsvis 405 000 dödsfall 2018, varav majoriteten var barn under fem år. Sjukdomen orsakas av Plasmodium-parasiter, som sprids via bett av honkönade Anopheles-myggor. Att bryta överföringen från människa till mygga till människa igen är nyckeln till att minska spridningen av malaria.

Myggans immunsystem styr hur insekten kan tolerera eller överföra parasiter eller virus, men mycket lite är känt om de exakta celltyperna som är involverade. I denna första djupgående studie av immunceller hos mygga studerades två typer av myggor: Anopheles gambiae, som överför malaria, och Aedes aegypti, som bär de virus som orsakar infektionerna denguefeber, chikungunya och zika.

Med hjälp av banbrytande encellstekniker analyserade forskarna mer än 8 500 individuella immunceller för att se exakt vilka gener som var påslagna i varje cell och identifierade specifika molekylära markörer för varje unik celltyp. Teamet upptäckte att det fanns minst dubbelt så många typer av immunceller än vad som tidigare varit känt. De använde markörerna för att hitta och kvantifiera dessa celler i cirkulation, eller i tarmen och andra delar av myggan. De kunde sedan följa hur Anopheles-myggor och deras immunceller reagerade på infektion med Plasmodium-parasiten.

En tidigare studie från NIH-teamet har visat att en process kallad immune priming kan begränsa myggans förmåga att överföra malaria genom att aktivera myggans immunsystem att framgångsrikt bekämpa parasiten.

I denna studie upptäckte forskarna att en av de nyligen upptäckta immuncelltyperna hade höga nivåer av en nyckelmolekyl som behövs för immune priming, och kan vara involverad i den processen.

– Detta är första gången vi kan se att en specifik celltyp i mygga är inblandad i att reglera kontrollen av malariainfektion, och det är en riktigt spännande upptäckt! Denna sällsynta men viktiga och stora celltyp, som vi har gett namnet megacyte, verkar slå på ytterligare immunrespons mot Plasmodium-parasiten. Vi måste nu utföra ytterligare studier för att validera detta och bättre förstå dessa celler och deras roll, säger professor Oliver Billker.

Forskarna visar vidare att specifika typer av immunceller – granulocyter – ökade i antal som respons på infektion, och avslöjade att en del av dessa kunde utvecklas till andra slags immunceller. De upptäckte också att immunceller i myggens tarm och andra vävnader aktivt rekryteras till cirkulationen för att bekämpa infektioner efter att ha legat vilande i fettkroppen nära andningsorganen på myggan.

– Myggor verkar ha en ideal form av immunitet mot parasiter som malaria; tillräckligt med immunitet mot infektionen så att den inte dödar myggan men inte tillräckligt för att ta bort parasiten. Vår kartläggning erbjuder en viktig plattform för ytterligare forskning, som kan avslöja sätt att modifiera myggens immunrespons för att bryta sjukdomskedjan, säger Sarah Teichmann, Wellcome Sanger Institute i USA.

Studien stöds av National Institute of Allergy and Infectious Diseases (NIAID), NIH, UCLA-Caltech, Wellcome, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och Europeiska forskningsrådet.


Originalartikel:

Gianmarco Raddi, Ana Beatriz F. Barletta, Mirjana Efremova, Jose Luis Ramirez, Rafael Cantera, Sarah A. Teichmann, Carolina Barillas-Mury, Oliver Billker: Mosquito cellular immunity at single-cell resolution. Science 28 Aug 2020: Vol. 369, Issue 6507, pp. 1128-1132.
DOI: 10.1126/science.abc0322


Pressbilder

https://mediabank-umu.qbank-mediaportal.se/selection/7b27cc9bdabbe2ad052c76ee6e0e2804


Om Molecular Infection Medicine Sweden (MIMS)

The Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden är den svenska noden i the Nordic EMBL Partnership for Molecular Medicine. Vi fostrar nästa generations forskare att utföra spetsforskning I molekylärbiologi och infektionsmedicin.

http://www.mims.umu.se


För mer information, kontakta gärna:

Oliver Billker, MIMS, Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet
Telefon: 072-219 28 03
E-post: oliver.billker@umu.se

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 33 000 studenter och 4 000 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Ingrid Söderbergh

Ingrid Söderbergh

Forskningssamordnare Forskning vid Umeå Centre for Microbial Research, UCMR 070-60 40 334

Umeå universitet

Med omkring 37 000 studenter och drygt 4 300 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.