Skip to main content

​Internationellt forskarteam larmar om ökande växtlighet i Arktis

Pressmeddelande   •   Feb 07, 2020 10:03 CET

Med fjärranalystekniker får forskarna en bättre förståelse av hur de trädlösa tundraregionerna blir grönare. Foto: Mostphotos

Forskare tar sig an drönar- och satellitteknik för att hantera den mest synliga effekten av klimatförändring – ökningen av grön växtlighet i arktiska regioner. Med de nya fjärranalysteknikerna får forskarna en bättre förståelse av hur de stora, trädlösa regionerna som kallas tundra blir grönare.

Universitetslektor Johan Olofsson vid Umeå universitet ingår i det internationellt team på 40 forskare från 36 forskningsinstitut som visar att orsakerna till grönskningsprocessen är mer komplexa – och variabla – än vi tidigare trott.

– Den nya tekniken med sensorer på drönare, flygplan och satelliter gör det möjligt för oss forskare att spåra nya mönster av grönskning, där den minsta enheten som mappar till en enda pixel i en bild är av storleken på en fotbollsplan, säger Dr Isla Myers-Smith, University of Edinburghs School of GeoSciences, huvudförfattare till den vetenskapliga artikel som i dagarna publicerades i tidskriften Nature Climate Change.

När sommartemperaturen i Arktis stiger reagerar växterna. Snön smälter tidigare och växterna bildar blad tidigare på våren. Tundravegetationen sprider sig till nya områden och där växter redan fanns, blir de frodigare och högre.

Förståelse av hur data som samlas från luften går att jämföra med observationer gjorda på marken kommer att bidra till att skapa den tydligaste bilden hittills av hur de norra regionerna i Europa, Asien och Nordamerika förändras när temperaturen stiger.

Det grönare Arktis som forskarna observerat från rymden orsakas av mer än bara responsen från tundraväxterna på uppvärmningen av marken. De högupplösta bilderna från satelliterna fångar upp även andra förändringar som ändrad snösmältning och markfuktighet.

Förändringar i vegetationen förändrar balansen mellan den mängd kol som tas upp och den mängd som frigörs i atmosfären. De små variationerna kan påverka ansträngningarna att hålla den globala uppvärmningen under 1,5 ° Celsius – ett viktigt mål i Parisavtalet. Studien hjälper forskare att räkna ut vilka faktorer som påskyndar eller bromsar uppvärmningen. Förutom att samla in nya bilder går det även att analysera bilder som är decennier gamla.

– Tundraväxter fungerar som en barriär mellan den uppvärmda atmosfären och enorma lager av kol som lagras i frusen mark. Den här studien visar att det är viktigt att även ta hänsyn till den småskaliga variationen i landskap för att förstå dessa processer, säger Johan Olofsson, universitetslektor på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.

Originalartikel:

Myers-Smith, I.H., Kerby, J.T., Phoenix, G.K. et al.: Complexity revealed in the greening of the Arctic. Nat. Clim. Chang. 10, 106–117 (2020). https://doi.org/10.1038/s41558-019-0688-1


För mer information, kontakta gärna:

Johan Olofsson, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.
Telefon:070-264 58 89
E-post: johan.olofsson@umu.se

Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 33 000 studenter och 4 000 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.