Skip to main content

Klimatdrivna artförflyttningar påverkar människans förutsättningar

Pressmeddelande   •   Mar 30, 2017 20:00 CEST

Stigande temperaturer gör bland annat att mikrobspridande vektorer, såsom myggor, breder ut sig mot polerna. Foto: Mostphotos.

En stor internationell studie som publiceras idag i Science beskriver hur människan påverkas när klimatförändringar driver på artförflyttning av växt- och djurarter på land, i hav och sjöar. Globala ekologiska förändringar innebär en rad utmaningar för människan och blir allt mer framträdande – från hälsorisker till ekonomiska hot och från konflikter över fiskebestånd till påverkad tillgång på globala grödor.

I den internationella studien, som letts av australiensiska forskare och där Birgitta Evengård som är professor i infektionssjukdomar vid Umeå universitet har deltagit, varnar 41 experter för att samhällen och ekonomier –från tropikerna till nord- och sydpolen –redan idag påverkas när arter förflyttar sig på grund av klimatförändringar.

– Som enda medicinare i forskargruppen bidrog jag med hälsoperspektivet, något som vi inom det stora nordiska klimat- och hälsoforskningsprojektet CLINF redan fokuserar på, säger Birgitta Evengård, som är forskare vid Institutionen för klinisk mikrobiologi och medförfattare av artikeln.

De förändringar vi nu ser i ekosystemen påverkar människan in på huden – medicinskt, socialt och ekonomiskt. Komplexiteten i artförflyttningarna kräver samverkan mellan många skilda specialiteter och forskningsresultat måste snabbt nå beslutsfattare och medborgare. FNs hållbarhetsmål, de så kallade SDG 2030, saknar tyvärr delvis ett perspektiv som innefattar hur en snabbföränderlig natur medför plötsliga förändringar för samhällen. Den här studien visar hur artförflyttning är något som måste integreras i en sådan planering.

När deras lokala miljöer förändras svarar många växt- och djurarter genom att flytta mot högre höjder, djupare ner i haven eller i riktning mot polerna. Tidigare studier har visat att landbaserade arter förflyttar sig i riktning mot nord- och sydpolerna med i snitt 17 kilometer per årtionde, medan marina arter rör sig 72 kilometer per decennium i samma riktning. Medan en del arter föredrar ett varmare klimat och blir allt fler i antal så står många andra arter som vi lever på eller interagerar med inför utarmning eller utrotning.

– Vår egen överlevnad är beroende av annat liv på jorden, så omfördelningen av planetens levande organismer utgör en avsevärd utmaning för människor över hela jorden. Vi visar i den här studien hur klimatdrivna förändringar drabbar ekosystem runt om i världen och hur mänsklighetens hälsa och kulturer påverkas i samma process, säger Gretta Pecl, som är forskare vid IMAS, University of Tasmania, och som lett studien.

Enligt studien påverkas människor av artförflyttning på många olika sätt:

  • Naturresurser och råvaror: Fisk, skog och grödor hamnar i riskzonen när miljöer förändras. Till exempel förväntas de idag huvudsakliga regionerna för kaffeodling att skifta, och värdefulla naturresurser såsom gran (Picea abies) ersätts av mindre värdefulla trädarter från varmare klimat.
  • Näringar: Turismoch sportfiske hotas när korallrev dör, när maneter invaderar vatten som används för rekreation, och när sjöborrar förstör fiskhabitat i kelpskogar.
  • Konflikter: Spänningar uppstår när arter förflyttar sig mellan olika ekonomiska zoner eller på grund av landdispyter. Ett exempel på hur artförflyttning orsakar konflikter är det pågående makrillkriget mellan Island och EU.
  • Hälsa: Hotet från infektionssjukdomar som orsakas av exempelvis parasiten malaria och virus som tick-borne encephalitis (TBE) blir allt vanligare när stigande temperaturer gör att mikrobspridande vektorer breder ut sig mot polerna. I regioner där de virusbärande myggorna inte tidigare funnits står människor och djur inför risken att smittas av sjukdomar de inte tidigare varit exponerade för.
  • Ursprungskulturer: Förändringar i de geografiska distributionen av exempelvis fisk och renpåverkar livsmedelsförsörjning, och traditionella kunskapssystem bland samer och andra arktiska ursprungsbefolkningar.

Artförflyttning är enligt studien en avgörande faktor som borde inkluderas i arbetet med att formulera mål, policy och handlingsplaner från lokal till internationell nivå. Enligt forskarna behövs större investeringar i forskning för att förstå och följa artförflyttningar. De menar också att det behövs ett vetenskapsbaserat tillvägagångssätt för att adressera den påverkan som artförflyttning har över lokala, nationella och internationella gränser.

– Interdisciplinära forskargrupper som täcker de biofysiska och mänskliga dimensionerna, inte minst hälsa, är helt nödvändiga för att vi i framtiden ska kunna hantera följderna av artförflyttning. Bättre förståelse och handlingskraftig politik skulle ge oss möjligheter att inte bara minimera de negativa effekterna utan samtidigt maximera de möjligheter som kan uppstå som en konsekvens av de massiva artförflyttningar som kommer ske under överskådlig tid, säger Birgitta Evengård.

Studier av klimatdrivna förändringar i arters distribution är ett relativt nytt vetenskapligt område. Birgitta Evengård leder CLINF, ett tvärvetenskapligt nordiskt forskningsprojekt om smittsamma sjukdomar i Arktis. I februari 2016 anordnadesSpecies on the Move, den första internationella forskarkonferensen inom området. En uppföljningskonferens planeras för 2019 i Kruger National Park, Sydafrika.

Länk till artikeln i Science

Länk till mer information om CLINF

För mer information, vänligen kontakta:
Birgitta Evengård,Institutionen för klinisk mikrobiologi, Umeå universitet
Telefon: 070-234 9820
E-post: birgitta.evengard@umu.se
Högupplöst porträttbild

Om publiceringen:
Science, artikel: Biodiversity redistribution under climate change: Impacts on ecosystems and human well-being. Författare: Gretta T. Pecl, Miguel B. Araújo, Johann D. Bell, Julia Blanchard, Timothy C. Bonebrake, I-Ching Chen, Timothy D. Clark, Robert K. Colwell, Finn Danielsen, Birgitta Evengård, Lorena Falconi, Simon Ferrier, Stewart Frusher, Raquel A. Garcia, Roger B. Griffis, Alistair J. Hobday, Charlene Janion-Scheepers, Marta A. Jarzyna, Sarah Jennings, Jonathan Lenoir, Hlif I. Linnetved, Victoria Y. Martin, Phillipa C. McCormack, Jan McDonald, Nicola J. Mitchell, Tero Mustonen, John M. Pandolfi, Nathalie Pettorelli, Ekaterina Popova, Sharon A. Robinson, Brett R. Scheffers, Justine D. Shaw, Cascade J. B. Sorte, Jan M. Strugnell, Jennifer M. Sunday, Mao-Ning Tuanmu, Adriana Vergés, Cecilia Villanueva, Thomas Wernberg, Erik Wapstra och Stephen E. Williams. DOI: 10.1126/science.aai9214.

Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.