Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Pojkars hälsa kopplat till känslohantering, maskulinitetsnormer och social status

Faktorer som bidrar positivt till tonårspojkars hälsa är god självkänsla, tillgång till förtroendefulla relationer, upplevelse av positiva känslor och stolthet samt att våga stå emot traditionella maskulinitetsnormer utan att tappa status. Det visar en avhandling vid Umeå universitet som genom intervjuer och enkätdata undersökt tonårspojkars hälsa i relation till känslor, maskulinitet och subjektiv social status.

– För tonårspojkar är den upplevda hälsan överraskande relationell och emotionell, medan den fysiska hälsan visar sig vara av mer underordnad betydelse, säger Eva Randell, som är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin och författare av avhandlingen.

– Eftersom hälsa upplevs genom känslor och relationer mellan individer och deras sammanhang handlar hälsa för tonårspojkar till stor del om att ha tillgång till tillitsfulla relationer. De som arbetar med pojkar måste beakta komplexiteten i unga pojkars hälsa, där normer, värderingar, relationer och genus utgör dess sociala bestämningsfaktorer.

Eva Randells doktorsavhandling är baserad på både intervjuer och enkätdata. I intervjuer med 33 tonårspojkar framkom att det finns en komplexitet i hur unga pojkar uppfattar, upplever, hanterar och värderar hälsa. Även om de flesta pojkarna uppfattade hälsa på ett holistiskt sätt fanns det pojkar som var benägna att dela upp hälsoupplevelsen i kropp och sinne när det gällde att hantera svåra känslor. Enligt Eva Randell bör pojkar därför uppmuntras att tänka på helhetsupplevelsen av hälsa, det vill säga att få dem att integrera fysiska, sociala och känslomässiga aspekter.

Avhandlingen beskriver också hur socialt utrymme för känslohantering är avgörande för pojkars välbefinnande och att skamkänslor utgör ett hinder för öppenhet. Följande citat från en deltagare illustrerar vikten av trygga relationer:

Alla går liksom så här mummel, mummel, säger ingenting. Men när man väl börjar prata med någon annan kille liksom då känner dom ju likadant att typ så här, då tycker dom att jag är modig och stark för att kunna visa känslor. Och då kan ju dom visa känslor med mig, för då känner dom sig trygga, att de inte blir retade, och det har ju lett till att man kan reda ut problem med varandra liksom.

Eva Randell fann att pojkars känslouttryck ofta präglas av tre maskulina orienteringar: tuffhet, känslighet och uppriktighet. Resultat från enkätstudien visade att upplevd stolthet verkar ha en skyddande effekt för pojkars hälsa. Studien visade också att en mycket god självskattad hälsa är relaterad till en hög subjektiv social status hos individen.

Eva Randell är bosatt i Hedemora, Dalarna och är sedan 2006 verksam vid Högskolan Dalarna i Falun. Hon har en socionomutbildning vid Umeå universitet och en magisterexamen i socialt arbete vid Örebro universitet. Hon har i sin yrkesutövning arbetat med barn och ungdomar.

Läs en digital publicering av avhandlingen

Om disputationen:
På fredag den 7 oktober försvarar Eva Randell, Institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin, enheten för epidemiologi och global hälsa, sin avhandling med titeln: Tonårspojkars hälsa - att hantera emotioner, maskuliniteter och subjektiv social status. (Engelsk titel: Adolescent boys’ health - managing emotions, masculinities and subjective social status.) Fakultetsopponent: Professor Katja Gillander-Gådin, Avdelningen för hälsovetenskap, Mittuniversitetet. Huvudhandledare: Docent Renée Flacking.

Disputationen äger rum kl. 9.00 i Sal 135, Allmänmedicin, Byggnad 9A, Ingång X5, Norrlands universitetssjukhus.

För mer information, vänligen kontakta:
Eva Randell
Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Enheten för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet
070-461 9120; era@du.se

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Presskontakt

Presskontakt

Presskontakt 090-786 50 89

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.