Pressmeddelande -
Väderförhållanden vid snösmältning har stor betydelse för nordliga sjöar
Tajmingen av olika temperaturdrivna processer under vårvintern har en stor effekt på sjöekosystems funktioner, och därmed vad som avsätts år för år på sjöbottnarna. Vi har underskattat betydelsen av allt som händer i en sjö i samband med snösmältningen och islossningen, skriver Dominique Maier i sin avhandling som hon försvarar vid Umeå universitet fredagen den 15 juni.
Resultaten i avhandlingen kommer att ha stor betydelse på hur vi kan uttolka informationen som finns i sjösediment, och därmed förstå forntida miljö- och klimatförhållanden.
Många studier har gjorts på sjösystem för att undersöka hur klimatet varierat i ett historiskt perspektiv. Kombinationen av sjöövervakning och paleolimnologiska metoder – specifika biologiska, kemiska och fysikaliska egenskaper i sjön över alla årstider tillsammans med påverkan från säsongsbunden avrinning synlig i sjösediment – har visat sig vara ett mycket kraftfullt verktyg för att få en djupare inblick i säsongsvariationer i klimatet.
Dominique Maier har utfört provtagningar i Nylandssjön i Nordingrå under en treårsperiod. Hennes analyser avslöjar att förhållanden i samband med snösmältningen och islossningen är tidpunkten som visar störst väderstyrd påverkan för avsättning av sediment.
– Snö- och issmältningsinducerad avrinning kan skapa en mycket hög men tidig primärproduktion i sjöar om den inträffar före vårcirkulationen, säger hon.
Dominique Maier använde kiselalger, de viktigaste primärproducenterna i sötvatten, för att studera säsongsvariationer i klimatet förr. De encelliga algerna är vanliga i alla sjöar och finns i hundratals arter och de är mycket känsliga för miljöförhållanden. Hur vanliga de blir beror på limniska faktorer som kan kopplas till årstidernas klimatförhållanden. Kiselalgernas cellväggar bryts inte ned utan finns kvar tusentals år i sjöns sediment efter depositionen. Genom att räkna de olika ”skeletten” (silikatstrukturer) kunde Dominique Maier utläsa och tolka tidigare miljöförhållanden.
– Med hjälp av ansamlingar av vissa arter kunde jag identifiera att klimatpåverkan på sjösystemet är säsongsmässig.
Med analyser som gjorts i sedimentet som sträcker sig över 80 år kan man sätta in de mer kortsiktiga mätningarna (tre år) i ett längre perspektiv. På det viset kan man se hur förändringar i markanvändning (jordbruk, skogsbruk) har påverkat sjön utveckling under de senaste 80 åren, långt innan man har genomfört några mätningar.
Dominique Maier kommer från Tyskland och har läst marinbiologi vid universitetet i Bremen.
Om disputationen:
Torsdagen den 15 juni försvarar Dominique Maier, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Combining limnology and paleolimnology: A refined understanding of environmental sediment signal formation in a varved lake. På svenska: Länka limnologi och paleolimnologi – öka förståelsen av miljöförändringarnas effekter i en boreal sjö med varviga sediment.
Disputationen äger rum klockan 10 i Lilla hörsalen, KBC-huset.
Fakultetsopponent är professor Jasmine Saros, Climate Change Institute, School of Biology and Ecology, University of Maine
För mer information, kontakta gärna:
Dominique Maier, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap
Telefon: 072-219 61 90
E-post: dominique.maier@umu.se
Ämnen
Regioner
Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.
