Skip to main content

Viktigt med rehabilitering av muskelstyrka efter protesoperation

Pressmeddelande   •   Sep 15, 2014 10:42 CEST

Patienter som får ny knäled på grund av artros drabbas ofta av nedsatt fysisk förmåga. Styrka i lårmuskulatur och god balans är därför avgörande för resultatet efter ingreppet. Det konstateras i en avhandling från Umeå universitet.

Vid grav artros i knäleden är knäproteskirurgi standardbehandling. Tidigare studier visar att personer med knäprotes har cirka 30 procent lägre styrka i den opererade sidans lårmuskulatur 1,5 år efter operation, jämfört med knäfriska individer i samma ålder. Styrkan är nedsatt även i den icke-opererade sidan.

För att undersöka detta närmare har Joakim Bjerke, doktorand vid institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, studerat gångmönster och balans hos patienter två år efter kirurgi där man har satt in en protes i det ena knät. Resultaten har sedan jämförts med undersökningsdata från knäfriska personer i samma ålder.

Enligt avhandlingen fanns det flera skillnader. Genomgående såg Joakim Bjerke att nedsatt lårmuskelstyrka påverkade både gångmönster och balans. Protesen tillåter tillräcklig ledrörelse för att ge en normal gång, men trots det präglas den av nedsatt böjning i knät samt nedsatt stabilitet i höften, vilket särskilt märks i trappgång. Enligt avhandlingen tyder detta på att muskelstyrkan är nedsatt även i höftregionen.

Utöver dessa avvikelser noterades viss kobenthet i båda knälederna. Leden utsätts då för ojämn belastning som kan ge ökat slitage. På mjukt underlag blev gången bredbent jämfört med gång på hårt underlag.

– Troligen beror detta på nedsatt balans eftersom 30 procent av patienterna inte klarade av att stå på ett ben i 20 sekunder, på varken det opererade eller det icke-opererade benet. Hos de knäfriska klarade 96 procent uppgiften. Det som framför allt bidrog till svårighet att stå på ett ben hos de knäopererade var utöver svaghet i lårmuskulaturen, högre kroppsvikt och högre ålder, säger Joakim Bjerke.

Eftersom styrkan hos de opererade patienterna var nedsatt även på den icke-opererade sidan och större kroppsvikt var en bidragande orsak till problemen, konstaterar Joakim Bjerke att dessa patienter generellt sett drabbas av en nedsatt fysisk förmåga. Detta är negativt inte enbart för hur man går och står och för slitage på leder, utan kan även ha betydelse även för den generella hälsan.

– Det viktigaste budskapet i avhandlingen är att man vid rehabilitering efter proteskirurgi i knän behöver fokusera på styrka i höft- och knämuskulatur, generell fysisk aktivitet, viktminskning, balansträning, och på att normalisera gångmönstret för att minska belastningen på lederna, säger Joakim Bjerke.

Joakim Bjerke kommer från Röros, Norge. Han är fysioterapeut och doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet.

Avhandlingen är publicerad digitalt

För mer information om avhandlingen, kontakta gärna:

Joakim Bjerke
Telefon: +47 95 17 69 26
E-post: joakim.bjerke@hist.no

Pressbild för nedladdning

Om disputationen

Torsdagen den 18 september försvarar Joakim Bjerke, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, sin avhandling med titeln: Gångmönster och postural kontroll efter total knäartroplastik. (Engelsk titel: Gait and postural control after total knee arthroplasty).
Opponent: Eva Weidenhielm Broström, docent, Karolinska Institutet och universitetssjukhuset. Huvudhandledare: Ann-Katrin Stensdotter.

Disputationen äger rum kl. 10.00 i Vårdvetarhuset, aulan.


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.