Hög Tid

- om spelmannen Nils Johannes Renström och manifestationen till hans minne

I utkanten av Skellefteå levde i gammal tid samer som av olika orsaker blivit utblottade. De sökte sig till städerna längs Norrlandskusten i hopp om, som man numera brukar formulera saken, ”att skaffa sig ett bättre liv.” Så blev det dock oftast inte. De levde istället i ett armod som kan vara obegripligt för oss som lever i dag. Ortsbefolkningen kallade dessa medellösa samer för ”fattiglappar.”

Nils Johannes Renström (1857–1886) hette en av dem. I folkmun kallades han ”Lappojken”. Han var under sin levnad känd som den främste storspelmannen i norra Västerbotten, ett musikaliskt underbarn, en klart lysande stjärna. Trots detta var han utfattig och hörde till de ”kringvandrande”. Berättelserna om Renströms vidunderliga fiolspel har levat vidare bland människor ända in i vår tid.

På en av sina vandringar hamnade han på ett bröllop i en by inom Bygdeå socken. Bröllopsgästerna var missnöjda med dansmusiken som var orytmisk och inte gick att dansa till. Eftersom Bygdeå hör till södra Västerbotten och Umeåregionen, var Johannes alldeles okänd för kalasets gäster. Han fick löfte att hjälpa till med dansmusiken som tredje spelman men tog i kraft av sin förmåga över dansmusiken totalt. Detta väckte ont blod i den ordinarie fiolspelmannen, som med orden ”nu ska ja spark ihäl dä, lappdjävul” gjorde precis detta. Renström dog någon timme senare. Gärningsmannen dömdes blott till två års fängelse för mordet.

Renström dräptes på detta bröllop i en ålder av 29 år.

Därefter begravdes han i ”tysthet” på Bygdeå kyrkogård den 9 januari 1887. ”I tysthet” innebar fyra saker. Begravningen skedde utan ceremoni, utan klockringning, om möjligt efter mörkrets inbrott och på en avskild del av kyrkogården. Detta trots att Johannes Renström var brottsoffret.
Det ligger nära till hands att tänka sig att han begravdes på detta vanhedrande sätt på grund av sitt etniska ursprung. Rasismen mellan svenskar och samer var vid denna tid självklar och invand. Lägg dessutom till att han var både spelman och utfattig. Hans våldsamma och tragiska död har tyvärr delvis kommit att dominera hans eftermäle. Men mycket annat är också känt om Johannes Renström.

Enligt vad som berättats var han en gudabenådad musiker och minnet över hans bragder i musikens värld har överlevt tiden framför allt i Burträsk med omnejd. Att den bygden haft en sådan betydelse för folkmusiken i Västerbottens kustland går faktiskt till stor del att härleda till Renström. Det vet vi eftersom han hade en namnkunnigelev i Ljusvattnet, Burträsk. Eleven var bara 14 år när läromästaren togs av daga men hade redan tagit stort intryck av sin läromästare och detta skulle inspirera honom som fiolspelare livet ut. Eleven är känd i folkmusikkretsar som Spel-Viktor Burman (1872-1946) och även hans fiolspel talas det om med stor vördnad än idag. Denne Spel Viktor spred sin musik och inspirerade en hel bygd att bli musikintresserad. Västerbottens främsta folkmusikarrangemang sommartid (Burträsksvängen) ligger just i Burträsk är ingen slump. Samma sak är det med folkmusikgruppen Burträskara. Norra Sveriges enda folkmusikkurs för barn och ungdomar heter Burträskkursen. Det handlar om inspiration genom alla tider där duktiga musiker motiverar andra att bli duktiga musiker.

För att hedra den gudabenådade spelmannen Nils Johannes Renström och så långt som möjligt även medverka till hans upprättelse, kommer det att bli konserter och en minneshögtid i tre Västerbottenskommuner, Skellefteå, Robertsfors (Bygdeå) och Umeå den 13 till den 15 september 2019.

Fredag 13 september kl 19.00 / Nordanåteatern, Skellefteå
Lördag 14 september kl 14.00 / Bygdeå Kyrka - Fri entré, inga biljetter
Söndag 15 september kl 18.00 / Idun, Umeå Folkets Hus