Skip to main content

Barn som ska utvisas får dåligt stöd

Pressmeddelande   •   Nov 06, 2019 00:10 CET

©UNICEF/Babajanyan VII

De svenska myndigheterna brister när det gäller att stödja barn som ska utvisas. Barnen får många gånger inte veta vad som ska hända eller vad de har för rättigheter. Sverige följer inte heller upp hur det går för de barn som skickas tillbaka. Det visar en ny rapport från UNICEF.

UNICEF har gjort en jämförande studie i Sverige, Tyskland, Nederländerna och Storbritannien för att undersöka vad som händer med de barn som fått avslag på sina asylansökningar. Hur ser återvändandeprocessen ut för de barn som inte har laglig rätt att stanna i de olika länderna?

— Vi ser att skyddet brister för de barn som skickas tillbaka till sina ursprungsländer, och att de inte får sina rättigheter tillgodosedda, säger Christina Heilborn, chefsjurist vid UNICEF Sverige.

— Till exempel ses barn i familjer som ska utvisas som bihang till sina föräldrar, istället för individer med egna rättigheter.

UNICEFs ståndpunkt är att när det har fattats ett beslut som säger att det är för barnets bästa att återvända, ska processen vara barnanpassad och inta ett tydligt barnrättsperspektiv. Men i rapporten framkommer att medan ensamkommande barn får visst stöd under återvändandeprocessen i Sverige, så gäller inte det samma för barn i familjer. När Migrationsverket håller återvändandesamtal vänder man sig enbart till föräldrarna, barnen är inte kallade och behöver inte närvara. Mycket lite görs för att stödja eller informera barnen, eller för att stödja föräldrarna i den uppgiften.

Rutiner saknas också för att se till att barnen förbereds på bästa sätt inför återvändandet genom att de får med sig viktiga intyg som rör exempelvis skola och hälsa.

— Barnet måste få information om hela processen: hur tidplanen ser ut, vad som händer på plats när familjen har återvänt, vad det finns för skolor med mera. För många barn är ett utvisningsbesked traumatiskt, men information och förberedelser kan skapa någon form av trygghet och bidra till att integreringen i ursprungslandet blir så bra som möjligt, säger Christina Heilborn.

Rapporten tar upp både brister och goda exempel från de fyra undersökta länderna. Nederländerna har till exempel ett system med en särskild myndighet som arbetar specifikt med återvändande, och som är skild från migrationsmyndigheten. Myndigheten arbetar bland annat med att särskilt stödja barn som fått avslag fram tills de utvisas. Dessutom sker viss uppföljning av vad som händer med de ensamkommande barnen efter återkomsten.

Den svenska regeringen anser däremot inte att den har ett sådant ansvar för uppföljning av barn. Enligt UNICEF innebär det en påtaglig risk för att barn inte får sina rättigheter tillgodosedda när de har återvänt till sina ursprungsländer, till exempel när det gäller sjukvård och skola samt skydd mot utanförskap och exploatering.

När det gäller att sätta barn i förvar i samband med utvisningar är Tyskland det enda land som respekterar barns rättigheter fullt ut. Storbritannien sätter inte ensamkommande barn i förvar, medan det i Sverige och Nederländerna kan förekomma att både ensamkommande barn och barn i familj frihetsberövas.

Sverige sticker ut från de andra länderna i rapporten genom att ha den snävaste lagstiftningen när det gäller möjligheten att låta barn stanna av humanitära skäl, till exempel för att de är svårt sjuka eller har vistats länge i landet. Övriga länder kan låta barn stanna om de har befunnit sig länge i landet.

— Det är viktigt att det finns en möjlighet att ge skydd till barn när det av olika anledningar inte är för barnets bästa att återvända till ursprungslandet. Det kan till exempel handla om svårt sjuka barn, eller barn som har utsatts för våld och övergrepp av sina föräldrar och inte bör utvisas tillsammans med dem, säger Christina Heilborn.

I rapporten framhålls även flera goda exempel från Sverige där barns rättigheter sätts i främsta rummet. Att barn har rätt till utbildning, sjukvård och socialt stöd under hela vistelsen i Sverige, är ett sådant exempel. Att barn har rätt till juridiskt ombud under asylprocessen ända fram tills att alla överklaganden är uttömda, samt att barn som återvänder till sina ursprungsländer erbjuds ekonomiskt stöd är andra positiva exempel.

Mot bakgrund av det som framkommer i rapporten anser UNICEF att Sverige bör:

  • återgå till den bestämmelse som tidigare fanns i utlänningslagen om skydd på grund av särskilt ömmande omständigheter för barn.
  • införa en barnanpassad återvändandeprocess för samtliga berörda barn (såväl ensamkommande som barn i familj). Det innefattar bland annat tillgång till anpassad information, förberedelsetid samt praktiskt och psykosocialt stöd.
  • följa upp situationen för de barn som återvänder för att säkerställa att de får möjlighet till återanpassning och stöd.
  • införa ett förbud i lag mot att sätta barn i förvar.

För frågor rörande rapporten kontakta:

Christina Heilborn, chefsjurist UNICEF Sverige

070-19 07 539 christina.heilborn@unicef.se

Övriga frågor:

Christina Kerpner, pressansvarig UNICEF Sverige

070-37 07 445 christina.kerpner@unicef.se

UNICEF, världens ledande barnrättsorganisation, arbetar i 190 länder för alla barns rätt till överlevnad, trygghet, utveckling och inflytande – både på lång sikt och i katastrofer. Uppgiften är att skapa varaktiga förändringar, inte bara för några barn i en by eller i ett land, utan för alla barn i hela världen. Det handlar om att förverkliga barnkonventionen och se till att alla barn får rent vatten, hälsovård, vaccin, skola, hjälp i katastrofer och skydd mot våld, övergrepp och diskriminering. De barn som har störst behov får hjälp först, oavsett nationalitet, religion eller landets politiska ledning. Arbetet för barnen finansieras helt av frivilliga bidrag.

Bifogade filer

PDF-dokument