I Upplands Väsby dansar redan femåringar

Idag kl 13, presenterar skolminister Ibrahim Baylan en ny satsning på Dans i skolan. Upplands Väsby är redan där. I höstas och nu under våren genomför några förskolor ett dansprojekt. Under ledning av en danspedagog får barnen dansa fritt till musik. Fyraåringarna står på tur för att dansa och femåringarna som dansat kommer som sexåringar att få dansa igen. Det har varit mycket uppskattat både av barn och föräldrar. - Förutom att dansleken främjar lek, rörelse och inlärning får barnen möjlighet att gemensamt röra sig på ett lustfyllt sätt, säger Kerstin Jakobsson, ansvarig för dansprojektet. Läs mer i bilagda fil om projektet. Dansprojektet är en del i ett större projektet ”Ett gott liv för alla” som bland annat handlar om barns rörelsebehov och att stoppa trenden med övervikt. För mer information kontakta: Kultursekreterare Kerstin Jakobsson, tel. 08-590 970 77, mobil 073-910 40 77, ansvarig för dansprojektet Projektledare Inger Cronlund, tel. 08-590 977 23, mobil 073-910 43 17, projektledare ”Ett gott liv för alla” -------------------------------- Lena Persson tf Informationschef Upplands Väsby kommun Besök: Dragonvägen 86 194 80 Upplands Väsby 08-590 971 10 Mobil 0739-10 41 10 www.upplandsvasby.se lena.persson@upplandsvasby.se Ur Nyhetsbrev Ett gott liv för alla Ett folkhälsoprojekt i Upplands Väsby Nr 1 sep 2005 Lustfylld rörelse genom danslek Femåringar i centrala Väsby deltar i danslek tillsammans med en danspedagog under hösten. Syftet är att främja lek, rörelse och inlärning. Visst har alla någon gång sett barn som tar hoppsa-steg, smyger eller bara snurrar runt, runt. När kroppen bubblar känner de flesta barn en glädje i att röra sig. – Förutom att dansleken främ-jar lek, rörelse och inlärning får barnen möjlighet att gemensamt röra sig på ett lustfyllt sätt, säger kultursekreteraren Kerstin Jakobsson, ansvarig för dans-projektet. De lär sig att anpassa sig till varandras rytm och att hitta sin egen. Något så enkelt som att ta sig från en punkt till en annan kan vara en upplevelse för barnen när de upptäcker hur oändligt många sätt det kan göras på. Danslek i praktiken Hur går då dansleken till i praktiken? Passet är cirka 40 minuter och leds av en danspedagog som alltid börjar med en samling. Där får barnen hälsa på varandra, namnen ropas upp och alla ser vilka som är där. Denna rutin är viktig eftersom den markerar passets början och är lika från gång till gång. Därefter gör gruppen kanske en ramsa tillsammans. Denna kan till exempel låta så här: En mossig sten på vägen låg. Jag vände på stenen och vad tror ni jag såg? Två stycken loppor, två stycken löss, en liten snigel och två små möss. Ramsan upprepas med kroppen som visar en mossig sten som vänds. Danspedagogen fortsätter med övningar som värmer upp hela kroppen, med skratt och rörelser huller om buller i rummet. De sista minuterna är det vila/avslappning till lugn musik. Barndansens byggstenar Rörelsens byggstenar i barndansen är kropp, rum, tid, energi och samspel. Koordination, styrka, uthållighet och rörlighet utvecklas. Fysiskt självförtroende och kontroll uppmuntras genom att barnen får gå, springa, smyga, böja, sträcka och vrida. Det handlar inte bara om armar och ben utan också om delar som fingrar, tår, rygg samt huvud. Rörelsens form kan variera i rummet som trekant, sicksack eller s-form. Rörelserna kan vara mjuka, lätta, tunga, snabba eller långsamma. Ibland ger danspedagogen barnen rekvisita som sjalar, ballonger eller masker för att det kan kännas tryggt att hålla i något. Det ramar dessutom in och förstärker rörelsen samt stimulerar flera sinnen. Musiken finns alltid med. Den är till för att förtydliga, stimulera och inspirera. Galopp och hoppsa-steg De två grundläggande stegen i dansleken är galopp och hoppsa-steg. Galopp är egentligen en kombination av ett gångsteg och ett springsteg, en ojämn rytm. Gå spring, gå spring. De flesta barn använder sig spontant av galoppsteg från tidig ålder. Hoppsa-steg är ett danssteg som barn också använder spontant.