Pressmeddelande -
EN DEL AV DIN VARDAG - Landstinget i Uppsala län 150 år
22 september 2012 – 22 september 2013
I höst firar landstinget i Uppsala län 150 år med en rad aktiviteter.
Den 22 september invigs den stora jubileumsutställningen på Upplandsmuseet.
Utställningen vill väcka nyfikenhet och ge inblickar i en värld vi ofta tar för givet.
Vi möter landstinget i stort sett varje dag. När vi åker buss, väntar på Upptåget, går på en utställning, lyssnar på en konsert, besöker folktandvården eller måste ringa akuten. Landstinget finns där. Och verkar alltid ha funnits. En del av din vardag. Men vad gör egentligen ett landsting? Vad står det för? Vad betyder det för alla som lever och verkar i länet.
”Vi har valt att fokusera på landstingsmötet presenterat i form av ett fiktivt samman-trädesbord med tolv ledamöter” säger utställningsproducent Ingrid Zakrisson. ”Tolv personer från olika tider, med olika politiska färg och som drivit olika frågor. Ett möte över tid och rum, men med mötets alla attribut. Högarna med papper, ledamöternas tal, ordförandeklubban… Sammanträdesbordet som symbol för landstingets verksamhet. Där besluten tas. Beslut som leder till konkreta verksamheter.”
De svenska landstingen växte fram efter riksdagsbeslut 1858 och kunglig förordning 1862. Första landstingsmötet i Uppsala län hölls den 21 september 1863.
Då samlades 29 valda ledamöter, samtliga män, för att dra upp riktlinjer och beslut i ett antal för länet angelägna frågor. Verksamheten har skiftat, men främst rört frågor som sjukvård, kommunikationer och folkbildning. Vad var viktigt i 1800-talets samhälle? Vad är viktigt idag?
En rad olika verksamheter lyfts fram. Både nutida och sådana som fallit i glömska. Doktor Westerlunds betydelse för framväxten av Enköpings sjukstuga, dragkampen mellan universitetet och landstinget om ansvaret för Akademiska sjukhuset alltsedan starten 1867 fram till övertagandet 1983. Vi möter också framväxten av det svenska folkhemmet med folktandvård, barnavårdscentraler, omsorgsverksamhet och distrikts-sjuksköterskor. En catwalk presenterar yrkesroller, genus och status. Här har konstnären Tor-Göran Henrikssons skulpturer från sjukhusets värld sin givna plats.
Dragkampen mellan stad och land om placering av olika verksamheter ger vi exempel på. Folkhögskolan, ett av landstingets tidigaste engagemang, flyttades från Uppsala till Gryttjom för att slutligen hamna på Wiks slott. Landstinget har alltid värnat om folkbildningen och har liksom kultur i många former funnits med och haft stor betydelse för den regionala politik som landstinget verkat för.
De gångna 150 åren genomsyras av framväxten av ett demokratiskt parlament. Från personval till demokrati. Möt ”gubbar som klubbar” och dagens jämställda politiker.
Utgångspunkten har varit den forskning som före detta ordföranden i landstingsstyrelsen Mats O Karlsson har gjort och som nu resulterat i en jubileumsbok om landstinget i Uppsala läns 150 åriga historia.
Utställningen invigs på Upplandsmuseet lördag den 22 september kl 13.
Museichef Håkan Liby hälsar välkommen.
Erik Weiman, ordförande i landstingsstyrelsen, inviger.
Mats O Karlsson, före detta mångårig ordförande i landstingsstyrelsen och författare till jubileumsboken ”En demokratisk samhällsbyggare under 150 år – landstinget i Uppsala län”, berättar.
Landstingets jubileumsutställning är producerad av Upplandsmuseet.
Arbetet har skett i samarbete med Medicinhistoriska museet, där en satellitutställning visas. Under utställningsperioden arrangeras föredrag, programdagar och andra aktiviteter på de båda museer.
Se vidare www.upplandsmuseet.se
www.medicinhistoriskamuseet.uu.se
Välkommen till Upplandsmuseet på pressvisning torsdag den 20 september kl 10.
Pressbilder: www.upplandsmuseet.se
Information: utställningsproducent Ingrid Zakrisson, tel 018-16 91 41, 070-536 57
Ämnen
- Bibliotek, museum
Regioner
- Uppsala
I centrum för Upplandsmuseets verksamhet står den uppländska kulturhistorien och kulturarvet.
Museets uppdrag är att utforska kulturhistorien,
vårda kulturarvet och förmedla kunskapen om det.
Att utforska kulturhistorien är verksamhetens drivkraft. Upplandsmuseet bedriver kontinuerlig kunskapsuppbyggnad i form av vetenskaplig forskning, undersökningar och inventeringar.
Arbetet resulterar i materiella samlingar av olika slag: föremål, fotografier, texter.
Genom att förteckna, registrera och vårda insamlade föremål och kulturhistoriska miljöer i länet säkras kunskapen
om kulturarvet till förmån för dagens och framtidens människor.
Här är verksamheten i magasinet central.
I museets uppdrag ingår att bearbeta och förmedla den uppländska kulturhistorien och göra den tillgänglig för länets invånare. Utställningar, publikationer, sökbara databaser, föreläsningar och visningar gör det möjligt för alla att ta del av kulturarvet.
Upplandsmuseets verksamhet med att utforska, vårda och förmedla
styrs av utarbetade handlingsprogram.
