Pressmeddelande -

Svenska formrebeller

Säg 1960-och 70-tal och många får ett nostalgiskt skimmer i ögonen. Färgexplosioner
i orange och brunt, popkonst, musik, politik och kultur
i ändlösa diskussioner. En tid av förnyelse och radikalism.
I sommar visas svensk design från 1960- och 70-talet i Upplandsmuseet i Uppsala.
Bland de formgivare som visas är Lena Larsson, Stephan Gip, 10-gruppen, Mah-Jong, Carl
Johan de Geer, Innovator, Börge Lindau & Bo Lindekrantz, Ergonomidesign och Erik Höglund.

Djärva mönster, lekfulla möbler och socialt engagerad design. På 1960- och 70-talen blåste radikala vindar genom svensk form och design. Det var ett rus av kreativitet, frustration och handlingskraft, inte sällan förknippad med viljan att förbättra världen genom form, funktion och färg.
Svenska formrebellervisar ett tiotal av tidens mest banbrytande formgivare och designgrupper. På olika sätt revolterade de mot tidigare generationers traditioner och ideal och lanserade ett nytt sätt
att leva, klä sig och bo. Med sin design ville de förändra människors vardag och skapa praktiska, flexibla och färgstarka alternativ, tillgängliga för alla oberoende av ekonomi. Inte sällan mötte de motstånd från den etablerade handeln och industrin och tvingades ta saken i egna händer för att förverkliga sina idéer från skiss till färdig produkt. Historien om deras arbete sträcker sig från barnmöbler och popmode till internationella försäljningssuccéer och provokativ hantverkslust. Men deras formgivning speglar även samhällets och tidens sammansatta karaktär, från rekordår och popvåg till kvinnokamp och miljömedvetenhet.

”Allt var möjligt” var det motto som 1960- och 70-talens formgivare arbetade efter. Självförtroendet var stort och genomslaget starkt. Marknaden och medierna törstade efter nya och unga initiativ, medan samhällsklimatet var förhållandevis öppet och tolerant. När 1980-talet kom byttes 1970-talets sociala design och basvaror mot yuppieyra och postmodernism. Lekfullt blandades material, färger och historiska stilar, ytan blev viktigare än praktisk funktion. Parallellt växte en sparsmakad nyfunktionalism fram tillsammans med en allt spretigare mångfald av former och uttryck. Idag är intresset för inredning och design större än någonsin, liksom konsumtionen av statusprylar,
mode och glamour. 1960- och 70-talens designföremål har blivit eftertraktade samlarobjekt, men arvet från tidens formgivare är större än så. Många av de idéer som präglade deras arbete är lika angelägna nu som då. Barnvänligt, statusbefriat och resurssnålt var några av de visioner som genomsyrade deras design. Steget är inte långt till dagens formgivare i utvecklingens framkant,
inriktade på frågor som ekologi och hållbarhet.

Utställningen är producerad av Upplandsmuseet i samarbete med initiativtagarna Carolina
Söderholm och Benjamin Bankhead.

Vernissage fredag 14 juni kl 14 då utställningen invigs av konstnären Carl Johan De Geer.
En av utställningens initiativtagare, Carolina Söderholm, visar utställningen.
Rockbandet Tectyl spelar coverlåtar.

Välkommen till pressvisning torsdag den 13 juni kl 11 på Upplandsmuseet.
En av initiativtagarna, författaren till boken  Svenska formrebeller, Carolina Söderholm, finns på plats.

Pressbilder: www.upplandsmuseet.se

Information: utställningsproducent Ingrid Zakrisson
tel 018-16 91 41, 070-536 57 57
ingrid.zakrisson@upplandsmuseet.se

Ämnen

  • Bibliotek, museum

Kategorier

  • utställning
  • design
  • formgivare
  • kulturhistoria
  • konst
  • museum
  • retro

Regioner

  • Uppsala

I centrum för Upplandsmuseets verksamhet står den uppländska kulturhistorien och kulturarvet. 
Museets uppdrag är att utforska kulturhistorien, 
vårda kulturarvet och förmedla kunskapen om det.

Att utforska kulturhistorien är verksamhetens drivkraft. Upplandsmuseet bedriver kontinuerlig kunskapsuppbyggnad i form av vetenskaplig forskning, undersökningar och inventeringar. 
Arbetet resulterar i materiella samlingar av olika slag: föremål, fotografier, texter.

Genom att förteckna, registrera och vårda insamlade föremål och kulturhistoriska miljöer i länet säkras kunskapen
om kulturarvet till förmån för dagens och framtidens människor.  
Här är verksamheten i magasinet central.

I museets uppdrag ingår att bearbeta och förmedla den uppländska kulturhistorien och göra den tillgänglig för länets invånare. Utställningar, publikationer, sökbara databaser, föreläsningar och visningar gör det möjligt för alla att ta del av kulturarvet.

Upplandsmuseets verksamhet med att utforska, vårda och förmedla
styrs av utarbetade handlingsprogram.

Kontakter

Katja Jahn

Presskontakt Kommunikationsstrateg Kommunikation 0733-57 86 50