Skip to main content

KOLLATIONERING AV FAUST PÅ DRESDEN STAATSSCHAUSPIEL

Nyhet   •   Sep 30, 2014 22:29 CEST

Under måndagen 29 september hölls kollationering med regissör Linus Tunström och ensemblen i Faust på Dresden Staatsschauspiel. Föreställningen har premiär 29 november.

Berättelsen i tragedin
Faust handlar om frustration över det liv man levt. Om de krafter som sätts igång när man vill ha mer och nå längre trots allt man åstadkommit. Vetenskapsmannen Faust slår vad med djävulen om sin själ för att få uppleva livets totala kärna. Kärlek uppstår men till ett högt pris. Ett barn. Oförmögen att hantera smärta går Fausts rastlösa resa vidare. Vad är vi beredda att låta andra betala för att leva våra liv fullt ut?

Johann Wolfgang von Goethe arbetade på flera versioner av Faust under mer än 30 års tid. Olika versioner och tolkningar av detta epos fyller bibliotek och verket sätts upp på scener världen över. Det är ett material som tål att återupptäckas.

Referat och reflektioner från kollationeringen
I vårt manus möter vi en frustration, stress och utbrändhet som känns igen av många. En verklighet som pushar oss att ständigt försöka överträffa oss själva för att bli framgångsrika i tron om att vi då blir lyckliga. Och ingenstans slipper vi undan. Livskrisen, som är kärnan i tragedin, sker parallellt med en annan kris, den som är överallt omkring oss i vårt samhälle. Där regler och ”det” som är rätt tar ett allt hårdare tag om oss. Vi läser manus utifrån den tid vi lever i idag.

Vi börjar spelet i ett sjukhus. En plats som för tankarna till människans bräcklighet. Där alla våra tidigare framgångar är ur fokus. En plats där vetenskapen tar plats. En plats där offentlighet
möter det personliga, där den djupaste kris existerar sida vid sida om funktion och rutiner. En plats där världens tillstånd och ekonomi är i konstant kris – en öppen dörr till kaos.

Vem är då vår huvudkaraktär, Faust? Framgångsrik, javisst, men rastlös och fylld av dödsångest. I vår produktion har vi inte en utan fyra Faust-karaktärer. Mer än något annat handlar
det om att vem som helst, du eller jag, är en del av systemet och även om vi försöker bryta oss loss, så lyckas vi inte. Faust kan vara ung eller gammal, man eller kvinna. Vi möter Faust i olika roller och situationer på sjukhuset: läkaren, patienten, besökaren och mannen som skadat sig och väntar på vård. Mephisto, den lägste tjänaren bland djävulens änglar, är fysioterapeuten. Varifrån kommer egentligen djävulens budskap? Inifrån.

Var är kärlekshistorien? Vi möter en ensamstående mamma i medelåldern. Hon iakttas noga av sin 8-åriga dotter som följer med sin mamma till jobbet för att det inte finns någon hjälp med barnpassning. Känslorna som utspelar sig är på riktigt. Möjligheten för kärlek är på riktigt. Men oddsen är höga. Offret är barnet. Faust är förrädaren, vars feghet och brist på självinsikt väger tyngre.

Berättelsen kulminerar i smärtan som våra karaktärer upplever. Där står dem i en avgrund av omöjligheter – och situationer som de själva har skapat – och hoppas på en frihet där de ännu får släppa taget om allt det som håller dem kvar i tristessens dryga spel.

Medverkande
Faust 1: Hannelore Koch 
Faust 2: Lars Jung 
Faust 3: Torsten Ranft
Faust 4: Tom Quaas
Mephisto 1: Rosa Enskat
Mephisto 2: Jan Maak
Gretchen: Christine Hoppe
Patient: Max Rothbart
Sjuksköterska: Nina Gummich 

Regissör: Linus Tunström
Scenografi och kostym: Esther Bialas 
Musik: Knut Jensen 
Dramaturger: Armin Kerber, Felicitas Zürcher
Ljus: Michael Gööck 

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera